Förändrat arbetssätt kan förebygga våld i nära relationer
Hur kan man sprida beprövade våldsförebyggande arbetssätt och metoder till chefer, beslutsfattare och andra som möter unga? Se och hör bland andra Mårten Åhström, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i en film om Länsstyrelsens våldspreventiva arbete.
Länsstyrelsen driver sedan många år ett arbete mot våld i nära relationer. Det handlar om att arbeta våldsförebyggande på flera nivåer i samhället och innebär att göra insatser innan våldet har uppstått, innan någon har blivit utövare eller offer. Arbetet sker bland annat genom att få vuxna (exempelvis föräldrar och pedagoger) i ungas omgivning att agera på ett sådant sätt att det sker förändringar hos både vuxna och unga.
Den 20 september i år höll Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) och Länsstyrelsen Stockholm ett spridningsseminarium för handboken Inget att vänta på. Boken är en handbok för våldsförebyggande arbete med barn och unga, utgiven av MUCF.
Mårten Åhström, från enheten för implementering på CES, medverkade i seminariet och pratade om implementering av våldsförebyggande metoder.
– Följer man de steg som finns och har förståelse för att det är människor man har att göra med så kan jag tycka att det är väldigt lätt att implementera, säger Mårten Åhström i filmen om Länsstyrelsens våldspreventiva arbete.
Filmen som gjordes om seminariet och det våldspreventiva arbetet ser du via länken här på sidan. Den är producerad av Myrén Film.
Publicerad 2016-12-06
Senaste nyheterna
- Rökavvänjning minskar risk för komplikationer vid operation
- Stärkt samband mellan rökning och tecken på psykisk ohälsa
- Så kan förebyggande insatser användas för att öka hälsan bland unga
- CES söker projektledare
- CES söker läkare inom psykisk hälsa
- Region Stockholm lanserar Folkhälsorapport 2019 om folkhälsans utmaningar och möjligheter
- Goda förutsättningar för standardiserade vårdförlopp
- Stora skillnader i förekomst av övervikt och fetma bland barn i Stockholms län
- Film: Folkhälsorapport 2019 om hälsoläget i Stockholm
- Kan könsskillnader i vårdkonsumtion förklaras av sjukdomsbörda?