Högre förekomst av självmordsförsök bland personer med könsidentitetsproblematik

Endast en bråkdel av personer som upplever aspekter av könsinkongruens söker vård. Samtidigt drabbas de oftare av psykisk ohälsa och har tre gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med övriga befolkningen. Det framkommer i ett faktablad från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) som undersöker förekomsten av könsinkongruens och hur den påverkar den psykiska hälsan.

Fler med könsinkongruens väntas söka sig till vården 

Allt fler personer söker könskorrigerande vård, från 0,01 procent år 2007 till 0,04 procent år 2015. Faktabladet från CES, baserad på Folkhälsoenkäten i Stockholms län år 2014, visar att dessa endast utgör en bråkdel av de i befolkningen som upplever könsinkongruens i vidare mening. I enkäten angav cirka 0,5 procent av den vuxna befolkningen, från 22 år och äldre, att de i någon grad skulle vilja förändra sin kropp med hormoner eller kirurgi. En ännu högre andel upplevde andra aspekter av könsinkongruens, såsom att känna sig som en person av annat kön och att vilja bli behandlad som en person av annat kön. Högst var förekomsten bland de unga vuxna där cirka 1 procent haft tankar om behandling. Med ökad kännedom och acceptans i samhället kan fler personer med upplevd könsinkongruens väntas söka sig till vården. 

Högre förekomst av psykisk ohälsa och suicidbeteende

I faktabladet bekräftas även tidigare studier som visat att psykisk ohälsa och självmordsförsök är betydligt vanligare hos personer som upplever könsinkongruens jämfört med resten av befolkningen. Varför det ser ut så är ännu okänt. Stress på grund av stigma, samsjuklighet av olika slag, sämre hälsovanor och att man undviker vården av rädsla att bli diskriminerad är tänkbara förklaringar. Att personer med könsinkongruens utgör en riskgrupp för psykisk ohälsa betyder att de bör uppmärksammas mer inom vården, i synnerhet de unga. 

Publicerad 2018-10-03