Många har ett riskabelt bruk av alkohol
För många är sol och värme synonymt med semester och alkohol och vi dricker större mängd alkohol vid fler tillfällen under sommaren än under andra delar av året. Att dricka en riskabel mängd alkohol under en längre tid kan skada hälsan.
Webbverktyget Folkhälsokollen visar att det i Stockholms län finns tydliga områdesskillnader i riskbruk av alkohol, i vissa länsdelar har nästan var tredje person ett riskbruk av alkohol, medan det i andra delar av länet är mindre än var tionde person.
>>Klicka här för att se en interaktiv karta över Riskbruk av alkohol i Stockholms län>>
Ny rapport
Nyligen tog Stockholms läns landsting fram underlag till riktlinjer för lågriskkonsumtion av alkohol. Till skillnad från många andra länder saknar Sverige sådana riktlinjer, trots att alkohol rankas som den sjätte största riskfaktorn för den totala sjukdomsbördan i Sverige, och på sjunde plats globalt. Enligt 2013 års siffror.
Läs mer om risknivåer och underlaget till riktlinjer för lågriskkonsumtion av alkohol här>>.
Statistiken över riskbruk av alkohol på Folkhälsokollen bygger de gamla rekommendationerna.
Stor del i sjukdomsbördan
Skattningar för 2016 visar att alkohol nu är den femte största riskfaktorn till sjukdomsbörda i Sverige och den kommer på fjärde plats på listan över riskfaktorer som orsakar mest sjukdomsbörda i Stockholms lä, enligt Global Burden of Disease (GBD).
Publicerad 2018-05-21
Senast ändrad 2018-06-21
Senaste nyheterna
- Rökavvänjning minskar risk för komplikationer vid operation
- Stärkt samband mellan rökning och tecken på psykisk ohälsa
- Så kan förebyggande insatser användas för att öka hälsan bland unga
- CES söker projektledare
- CES söker läkare inom psykisk hälsa
- Region Stockholm lanserar Folkhälsorapport 2019 om folkhälsans utmaningar och möjligheter
- Goda förutsättningar för standardiserade vårdförlopp
- Stora skillnader i förekomst av övervikt och fetma bland barn i Stockholms län
- Film: Folkhälsorapport 2019 om hälsoläget i Stockholm
- Kan könsskillnader i vårdkonsumtion förklaras av sjukdomsbörda?