Ny sjukdomsbördeberäkning - värk ett av de stora hälsoproblemen i Stockholms län

Nu presenteras de senaste beräkningarna av den globala sjukdomsbördan, Global Burden of Disease, (GBD), i den vetenskapliga tidskriften Lancet samt i verktyget GBD Compare. Beräkningarna visar att de tre stora problemen i Stockholms län fortsatt är cancer, hjärt-kärlsjukdom och värk i ländrygg, nacke och huvud. Dessa uppskattas var för sig förklara 16 procent av sjukdomsbördan i länet år 2016.

Stockholms län är genom ett samarbete mellan Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och Karolinska Institutet sedan ett knappt år tillbaka en egen geografisk nivå i redovisningen.

–  I länet kan vi se att bidraget från hjärtkärlsjukdom och cancer sjunker över tid, det förra mycket påtagligt. Men bidraget från värken är stabilt. Här finns därför ett stort behov av utvecklingsarbete, säger Anton Lager chef för enheten för hälsoläge och vårdbehov vid CES samt medverkande i GBD-projektet.

På fjärde plats i länet kommer depression och ångest som uppskattas förklara 5,6 procent av sjukdomsbördan. Bland de stora problemen följer därefter demens (3,5 %), fallolyckor (2,8 %), kroniskt obstruktiv lungsjukdom (2,4 %), diabetes (2,3 %), självmord och självskador (2,1 %), åldersrelaterad hörselnedsättning (1,9 %) och narkotikabruk (1,7 %). Tillsammans uppskattas dessa problem stå för 71 procent av den samlade sjukdomsbördan.
De flesta folkhälsoproblem genererar något mer sjukdomsbörda per capita i Sverige som helhet än i Stockholms län, men detta förklaras i allmänhet av att länet har en relativt ung befolkning.

Mer än halvering av bidraget från trafikskador

Stockholms län har en utmaning att möta dessa folksjukdomar. Men i jämförelse med världen som helhet har Stockholms län samtidigt i stort sett kommit till rätta med några folkhälsoproblem som varit stora historiskt, samt undgått andra: luftvägsinfektioner, diarrésjuklighet, prematuritet, HIV/AIDS, malaria, syrebrist vid förlossning och tuberkulos.

– Dessutom har vi i länet sedan år 1990 mer än halverat bidraget från trafikskador, vilket innebär att detta nu är ett fyra gånger större problem per person globalt än det är här, samt att trafikskador nu halkar ut från listan över de stora problemen i Stockholms län, fortsätter Anton Lager.

Högt blodtryck fortfarande stor riskfaktor

På riskfaktorsidan, vilka i Global Burden of Disease primärt inkluderar metabola riskfaktorer och hälsobeteenden, beräknas högt blodtryck (trots stor minskning av hjärtkärlsjuklighet) fortfarande vara den bestämningsfaktor som förklarar mest sjuklighet och förtida död (9,4 %) tätt följt av högt BMI (9,3 %), det samlade bidraget från matvanor (8,9 %), rökning (7,3 %), alkohol (6,3 %), högt blodsocker (5,6 %), högt kolesterol (4,4 %), yrkesexponeringar (3,3 %) nedsatt njurfunktion (1,6 %) och låg fysisk aktivitet (1,4 %).

Publicerad 2017-09-20