Sluta-Röka-Linjen lanserar kampanj under tobaksfria veckan
Med början vecka 47, den tobaksfria veckan, startar Sluta-Röka-Linjen sin kampanj med fokus på rökning. Kampanjen kommer att synas både i tryckt och digital media i slutet av 2016 och under 2017.
– Den tobaksfria veckan känns som ett naturligt startskott för kampanjen där vi sätter fokus på rökningen. Även om vi ser ett minskat antal rökare i Sverige så innebär rökning en förhöjd risk för mer än 40 olika sjukdomar. Syftet med kampanjen är därför självklart att få ännu fler att höra av sig till oss om man har funderingar kring att sluta röka, säger Lene Nordstrand, enhetschef, enheten för alkohol och tobaksprevention.
Nya cigarettpaket har hänvisning till Sluta-Röka-Linjen
Cigarettpaket med varningsbilder går nu att hitta i butikerna runt om i Sverige och senast den 20 maj 2017 ska alla tobakspaket ha det nya utseendet med hälsovarningar i både text och bild.
– På paketen ska enligt EU:s direktiv finnas en hänvisning till avvänjningsstöd. Därför finns ett gult fält med texten: ”Sluta-Röka-Linjen 020-84 00 00 www.slutarokalinjen.se”, säger Lene Nordstrand.
Ökar chansen till tobaksfritt liv
Genom att ta hjälp av kvalificerat stöd ökar chanserna till ett tobaksfritt liv. Sluta-Röka-Linjen tar gärna emot samtal och lyssnar på tankar och funderingar runt att sluta röka eller snusa! De som svarar på Sluta-Röka-Linjen är kvalificerade tobaksavvänjare och samtalen är gratis.
Publicerad 2016-11-22
Senaste nyheterna
- Rökavvänjning minskar risk för komplikationer vid operation
- Stärkt samband mellan rökning och tecken på psykisk ohälsa
- Så kan förebyggande insatser användas för att öka hälsan bland unga
- CES söker projektledare
- CES söker läkare inom psykisk hälsa
- Region Stockholm lanserar Folkhälsorapport 2019 om folkhälsans utmaningar och möjligheter
- Goda förutsättningar för standardiserade vårdförlopp
- Stora skillnader i förekomst av övervikt och fetma bland barn i Stockholms län
- Film: Folkhälsorapport 2019 om hälsoläget i Stockholm
- Kan könsskillnader i vårdkonsumtion förklaras av sjukdomsbörda?