Viktigt integrera fysisk aktivitet i vård för psykisk sjukdom

Att fysisk träning kan motverka psykisk ohälsa är sedan länge känt. Sedan en tid tillbaka arbetar Norra Stockholm psykiatri på olika sätt tillsammans med Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, för att integrera fysisk aktivitet i behandlingen av sjuka.

Derya, Adjani och Karolina, som studerar till hälsopedagoger på Gymnastik- och idrottshögskolan, har gjort projektarbete inom Norra Stockholm psykiatri.

På Norra Stockholm psykiatris mottagning för Nydebuterade psykossjukdomar vill man göra fysisk aktivitet till en del i behandlingen. Som Folkhälsoguiden tidigare rapporterat om har mottagningen bland annat samarbetat med Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska Institutet kring studien Fit for Life, med syfte att genom fysisk träning öka funktionsförmågan hos unga personer som förstagångsinsjuknat i psykos. Träningen i projektet gav så bra resultat att verksamheten har fortsatt efter det att studien avslutats.

Projektarbete för studenter på GIH

Under hösten har Norra Stockholm psykiatri ett fortsatt samarbete med GIH. Studenter från hälsopedagogprogrammet på GIH har gjort ett fyra veckor långt projektarbete inom psykossektionen som förutom mottagningen för nydebuterade psykossjukdomar består av Psykosmottagningen, Serafen och Psykosmottagningen Alviksstrand. Studenterna har som en del av sin utbildning fått besöka verksamheten, hållit i egna träningstillfällen med patienter och fått vara med vid hälsosamtal.

– Det har varit roligt och vi har märkt att vi har gjort skillnad för dem som kommit och tränat, säger Adjani, en de två studenterna som varit på mottagningen på Serafen i Stockholm.

– Det har varit positivt att komma in från ett annat håll med nya idéer och ett annat synsätt, säger Karolina som också varit på mottagningen.

Tillsammans har de ordnat med ett par träningstillfällen i veckan, ett pass med dans och ett med styrketräning.
Två andra studenter som varit på psykosmottagningen i Alvik har haft en styrketräningsgrupp och en promenadgrupp. Studenterna har även fått vara med vid hälsosamtal där behandlare träffar patienter för att prata om exempelvis kost, fysisk aktivitet och tobak.

– Hälsopedagogstudenterna är bra på att motivera, de utstrålar att de tycker om det de gör och det märker patienterna. De vågar också mer i mötet med patienten, vi som jobbar med psykospatienter kanske skyddar lite väl mycket ibland och vågar inte utmana lika mycket, säger Caroline Westerberg-Hake, mottagningssköterska på Mottagningen för nydebuterade psykossjukdomar på Serafen.

Lära nytt och möta nya grupper

När projekttiden på mottagningarna är slut ska studenterna redovisa projektet för resten av klassen.

– Vi har fått lära oss vad vi kan hjälpa till med, vad det är vi kan göra. Inte bara inom psykisk hälsa utan även inom andra områden, säger Karolina. Hon tror också att de kan förmedla detta till sina kurskamrater och blivande hälsopedagoger.

I utbildningen har de pratat en del om psykisk hälsa, men då främst berört ämnen som stress och depression. Att de ville göra projektarbetet inom Norra Stockholm psykiatri var att de ville lära sig något nytt och träffa personer som de vanligtvis inte möter. Inför examensarbetet nästa år funderar de på att fortsätta inrikta sig på psykiatrin, men då kanske mer mot slutenvården.

Att fysisk aktivitet behövs inom psykiatrin är de alla överens om:

– Det handlar om att motivera och att göra träningen till en livsstil. Patienterna behöver det här kontinuerligt, säger hälsopedagogstudenten Derya.

 

Text och bild: Emma Frekke

Publicerad 2017-12-07

Senast ändrad 2018-06-21