Mat och sjukdom

Maten påverkar vår hälsa och kan spela roll i utvecklingen av olika sjukdomar. Den här sidan handlar om matrelaterade sjukdomar samt forskningsläget kring mat och sjukdom.

Vikten av en varierad kost

Tidigare har det ofta studerats hur enskilda näringsämnen påverkar olika sjukdomstillstånd medan det i dag finns ett intresse hur helheten av hur vi äter, kostmönstret, påverkar hälsan. Eftersom vi äter sammansatta måltider, och inte enskilda näringsämnen eller livsmedel, ger forskning på kostmönster en bra bild av hur vårt vardagliga ätande påverkar hälsan. En viktig del av en hälsosam kost är att äta varierat. Om man äter olika slags mat i lagom mängd får man lättare i sig alla näringsämnen som kroppen behöver och är viktiga för immunförsvaret. 

Kostmönster som förebygger ohälsa 

Det finns flera olika kostmönster som har visat sig vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Dessa kostmönster är främst baserade på livsmedel från växtriket och är rika på fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, bär, nötter och frön, baljväxter, fisk och vegetabiliska oljor samt innehåller mejeriprodukter med lägre fetthalt och en lägre andel kött och fågel. Livsmedel som anses mindre hälsosamma är charkprodukter, rött kött, friterad mat, raffinerade spannmålsprodukter och livsmedel med mycket mättat fett eller tillsatt socker eller salt. 

En kost som främst är baserad på livsmedel från växtriket har i flertal studier kopplats till lägre risk för övervikt och obesitas (fetma), diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. 

Livsmedel som ingår i ett hälsofrämjande kostmönster

Ett hälsosamt kostmönster innehåller mycket grönsaker, fyllkornsprodukter, frukt, bär, nötter
Ett hälsofrämjande kostmönster är främst baserad på livsmedel från växtriket.
  • Grönsaker 

  • Fullkornsprodukter 

  • Frukt och bär 

  • Nötter och frön 

  • Baljväxter 

  • Fisk och skaldjur 

  • Vegetabiliska oljor 

  • Magra mejeriprodukter 

  • Låg andel fågel och kött 

 

Specifika kostmönster som har studerats är Medelhavskosten, Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH), nordisk kost och en växtbaserad kost. Dessa kostmönster har alla gemensamma huvudkomponenter men skiljer sig åt avseende specifika livsmedel. 

  • Medelhavskosten fanns i länder kring Medelhavet i mitten av 1900-talet där man på den tiden hade lägre förekomst av kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer tillsammans med en längre livslängd. 
  • DASH är ett kostmönster som tagits fram av amerikanska forskare i syfte att förebygga och behandla högt blodtryck.
  • Den nordiska kosten har samma typ av livsmedel som Medelhavskosten men livsmedlen är odlade, producerade eller fiskade i de nordiska länderna.  

Det finns flera sätt att komponera ett hälsosamt kostmönster där varje individ själv kan anpassa sina matvanor efter kultur och tradition. Denna valfrihet ger utrymme för flexibilitet och möjliggör stor variation inom olika livsmedelskategorier och rätter från olika matkulturer. 

Ett kostmönster med hög andel livsmedel från växtriket och låg andel livsmedel från djurriket är dessutom mer hållbart ur en klimat- och miljösynpunkt.

Läs mer om hållbara matvanor i avsnittet Mat, hållbarhet och klimat. 

Kan vi minska risken för sjukdomar med bra matvanor? 

Historiskt sett har undernäring och infektionssjukdomar varit stora hot mot folkhälsan. I dag är det obesitas (fetma) och kroniska sjukdomar som främst bidrar till ohälsa och förtida död i befolkningen.  

De främsta riskfaktorer som bidrar till sjukdom och förtida död i Sverige är tobak, högt blodtryck, olika kostfaktorer, högt blodsocker, högt BMI, alkohol och högt LDL-kolesterol (Low density lipoprotein). De flesta av dessa faktorer är relaterade till ohälsosamma matvanor. 

Det finns ett tydligt samband mellan socker och bland annat obesitas, typ 2-diabetes, höga blodfetter och högt blodtryck. Tillsatt socker och sockersötade drycker ökar risken för ohälsa och därmed bör konsumtionen vara så låg som möjligt och insatser tillsättas för att minska sockerkonsumtionen i Sverige. 

I listan nedan visas de kostfaktorer som bidragit mest till antal förlorade levnadsår med full hälsa, funktionsnedsättning och förtida död (DALY, Disability Adjusted Life Years). 

Kostfaktorer som bidrar till förlorade levnadsår med full hälsa

  • lågt intag av fullkorn 
  • högt intag av rött kött 
  • lågt intag av baljväxter 
  • högt intag av processad kött 
  • högt intag av salt 
  • lågt fruktintag 
  • lågt fiberintag 
  • lågt grönsaksintag 
  • högt intag av transfetter 
  • lågt intag av nötter och frön 
  • lågt intag av fleromättat fett 
  • högt intag av sötade drycker 
  • lågt intag av omega-3-fetter 
  • lågt intag av mjölkprodukter 
  • lågt intag av kalcium 

 

Sammantaget beror 15 procent av alla förtida dödsfall i Sverige på kostfaktorer, vilket visar på matens viktiga roll för folkhälsan. 

Få överblick över sjukdomsbördan i Sverige och Stockholms län

I det interaktiva verktyget Global Burden of Disease (GBD) Compare redovisas förtida död och nedsatt funktion från över 300 sjukdomar och skador, där över 80 riskfaktorer ingår såsom matvanor och andra levnadsvanor. 

Läs mer: 

Testa verktyget:

 

Offentliga måltider

I Sverige serveras dagligen runt tre miljoner måltider i förskola, skola, vård och omsorg och ungefär hälften av alla offentliga måltider serveras inom restaurangbranschen. Det är av stor vikt att måltiderna är näringsriktiga och framtagna utifrån ett hälsoperspektiv. 

Läs mer: 

Matrelaterade sjukdomar

 

Mat och immunförsvar

Immunförsvaret påverkas av en lång rad faktorer utöver våra gener. Hög ålder, kroniska sjukdomar, stress, rökning, alkoholkonsumtion, sömnbrist, övervikt och brist på viktiga näringsämnen kan alla påverka immunförsvaret negativt. 

Med en varierad kost bestående av frukt, bär, grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och frön samt fet fisk och vegetabiliska oljor är det större chans att man får i sig alla näringsämnen som är viktiga för immunförsvaret, såsom vitamin C, vitamin D och vitamin E, selen, zink och fleromättade fetter. Ytterligare näringsämnen som har betydelse för ett välfungerande immunförsvar är vitamin A, vitamin B6, vitamin B12, folat, järn, magnesium och koppar. 

Obesitas påverkar immunförsvaret negativt

Obesitas har en negativ inverkan på immunförsvaret genom att leda till en kronisk låggradig inflammation, vilket ytterligare kan förvärras av en dålig näringsstatus. Det så kallade västerländska kostmönstret med ett högt innehåll av kött, raffinerade spannmålsprodukter, socker, salt och mättat fett är kopplat till obesitas och låggradig inflammation. Det finns dock inget som tyder på att immunsystemet kan stärkas och inflammationen minskas om man inte har näringsbrist, det vill säga immunsystemet blir inte starkare genom att överdosera specifika näringsämnen. 

Obesitas är även en riskfaktor för metabolt syndrom vilket innefattar minst två av följande tillstånd: högt blodtryck, förhöjda blodfetter, låga nivåer av HDL-kolesterol (High density lipoprotein), nedsatt glukostolerans eller typ 2-diabetes. Metabolt syndrom påverkar också immunsystemet negativt.  

Få överblick över hälsa och sjukdom i Stockholms län