Områdesskillnader i fysisk aktivitet
Var och hur du bor påverkar hur mycket du rör på dig. En person som bor i lägenhet i Stockholms län är i snitt mer stillasittande än en person som bor i hus. Men de som bor i tätbebyggda områden går och cyklar mer än de som bor i mer glest bebyggda områden.
Det finns gott vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet kan främja hälsa. Ändå är en stor del av befolkningen inte tillräckligt fysiskt aktiv, något som beräknas orsaka mer än 9 000 dödsfall årligen i Sverige, vilket är mer än 17 gånger antalet som dör i trafiken. Att öka den fysiska aktiviteten är därför ett angeläget folkhälsomål.
Denna studie undersöker den fysiska aktiviteten i Stockholms län, så som den rapporterats av 68 303 personer som svarat på Hälsoenkät 2010. Syftet är att undersöka om det finns områdesskillnader i fysisk aktivitet som inte förklaras av skillnader i befolkningens sociodemografiska sammansättning. Sådana så kallade kontextuella skillnader är intressanta eftersom de pekar på områden där förändringar i exempelvis miljön kan vara ett effektivt sätt att öka den fysiska aktiviteten. Syftet är också att ge enskilda kommuner och stadsdelar ett underlag för planering och uppföljning.
Resultatet visar att det finns tydliga kontextuella områdesskillnader för gång och cykling samt, i lägre grad, för motion. Skillnaderna i gång och cykling tycks till viss del kunna förklaras med områdenas täthet (det vill säga antalet människor som bor på en viss yta), vilket är i linje med tidigare litteratur. Ett annat intressant fynd i studien är att det som faller ut som områdesskillnader i hushållsarbete och stillasittande (sitta/titta på tv/läsa, på fritiden) till stor del förklaras av boendeformen: i lägenheter ägnar man sig i genomsnitt mindre åt hushållsarbete och sitter stilla mer, än i hus. För de enskilda kommunerna och stadsdelarna redovisas alla signifikanta avvikelser från länsgenomsnittet, både före och efter korrigering för individernas sociodemografiska bakgrund.
Vår förhoppning är att rapporten dels kan bidra till en diskussion om möjliga insatser på områdesnivå för att öka den fysiska aktiviteten, dels ge ökad kunskap om förutsättningarna i respektive kommun och stadsdel. Den internationella forskningen om hur den fysiska miljön kan främja exempelvis gång och cykling utvecklas snabbt och god lokalkännedom är nödvändig för framgångsrik tillämpning av sådan forskning.