6 Utbildningssatsningar stärker hälsan

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har under 2025 arbetat med ett projekt för att förbättra vården för patienter med endometrios. Projektet syftar till att öka kunskapen inom vården och därmed göra vården mer tillgänglig och jämlik.

– Syftet är att öka medvetenheten och kunskapen om endometrios bland vårdgivare, för att möjliggöra snabb diagnos och behandling och undvika att patienter bollas runt mellan olika instanser, säger projektledare Emma Bränn, vid CES enhet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Omkring tio procent drabbas

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av personer med livmoder, i fertil ålder. Trots den höga förekomsten är det endast en liten del som får vård för sjukdomen, ungefär 0,7 procent av kvinnorna i Stockholms län. Symtomen kan variera och inkluderar bland annat kronisk smärta och infertilitet. Enligt en svensk översikt tar det i genomsnitt åtta till nio år att få diagnos. Under den tiden riskerar många att få sämre livskvalitet, gå miste om arbete eller studier och få ett stort psykiskt lidande.

Olika läkemedel som stoppar menstruationscykeln är vanliga behandlingsmetoder, men många har fortsatt ont och nedsatt funktion på grund av långvarig smärta.

Även barn och unga kan ha endometrios, med symtom inom något år efter första menstruation. Flickor kan få sin första menstruation redan vid åtta-nio års ålder. Diagnossättningen hos barn och unga är svår och deras besvär avfärdas ibland som ”vanlig mensvärk”, vilket gör att de inte får diagnos eller stöd. Frånvaro från skola och fritidsaktiviteter kan få konsekvenser för både framtida arbetsliv och hälsa.

– Att få en diagnos kan vara viktigt för personens trygghet och förståelse för sjukdomen, men också för att kunna få rätt hjälp och stöd, säger Emma Bränn.

Tre utbildningsinsatser

CES fick under 2024 uppdraget att göra insatser för att öka kunskapen om endometrios samt stimulera till ökad egenvård. Uppdraget kommer från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med finansiering av statliga stimulansmedel.

– Vi startade projektet med en kartläggning. Vi träffade flera olika aktörer för att skapa oss en bild av behoven, säger Emma Bränn.

Kartläggningen visade behov av tre olika utbildningsinsatser:

• En utbildningsinsats riktad till öppenvårdsgynekologer med syfte att öka kunskapen om endometrios så att gynekologerna själva kan ställa diagnos utan att remittera vidare samt är medvetna om fortsatta behandlingsmöjligheter inom smärtrehab. Detta möjliggör en kortare och mer sammanhållen vårdkedja, vilket ger patienten snabbare tillgång till rätt insatser och en mer heltäckande vård.
• En utbildningsinsats till primärvården så att läkare där kan identifiera och remittera, det vill säga känna igen symtomen för endometrios och remittera vidare.
• En utbildning i form av ett egenvårdsprogram riktad till patienter som fått endometrios-diagnos.

Utbildningskonferens om endometrios

Den 22 oktober 2025 hölls en utbildningskonferens om diagnostik och holistisk behandling av endometrios för gynekologer inom Vårdval gynekologi och vid sjukhus i Region Stockholm. Drygt 80 personer anmälde sig till konferensen och fick bland annat ta del av:

• praktiska verktyg för diagnostik och behandling
• uppdaterad evidensbaserad kunskap
• fördjupad förståelse för patientens upplevelser.

Föreläsningarna filmades och finns tillgängliga via Folkhälsoguiden via

Konferens om endometrios – diagnostik och behandling.

Update-föreläsning för allmänläkare

I primärvården finns oftast inte möjlighet att göra gynekologiska undersökningar. Därför behöver läkare kunna känna igen symtom och veta när och vart de ska remittera patienten vidare.

För att öka kunskapen om endometrios bland allmänläkare – som ofta är de första som möter patienten – anordnades en så kallad update-föreläsning via Akademiskt primärvårdcentrum. Drygt 120 läkare i Stockholm deltog i utbildningen som hölls i februari 2026.

Egenvårdsprogram

Egenvårdsprogrammet riktar sig till personer som har fått en endometriosdiagnos. Programmet innehåller bland annat:

• grundläggande information om sjukdomen
• information om behandlingar och läkemedel
• övningar för, och stöd kring, smärthantering
• information om sex, graviditet och klimakteriet.

Under våren 2026 granskas materialet av experter inom området och representanter från Endometriosföreningen. När granskningen är klar ska programmet digitaliseras och testas av personer i målgruppen. Planen är att egenvårdsprogrammet i första hand ska spridas i Stockholm via 1177, men det kan också bli aktuellt att sprida det nationellt.

– Vi tittar på om vi behöver göra vissa mindre anpassningar av programmet för att sprida det till fler regioner. Det kan till exempel handla om att uppdatera information om hur och var man söker vård eller om riktlinjer skiljer sig åt mellan regioner, berättar Emma Bränn.

När de tre utbildningsinsatserna är genomförda är projektet avslutat, men Emma Bränn skulle önska en fortsättning, gärna med inriktning på icke svensktalande patienter och på barn.

–Jag hoppas vi får möjlighet att översätta egenvårdsprogrammet till fler språk och göra fler insatser som gynnar de yngsta patienterna, som ofta hamnar mellan gynekologin och pediatriken.

En ny utbildningssatsning ska öka kunskapen om klimakteriet hos både primärvårdens personal och kvinnor i Region Stockholm, med målet att fler får rätt stöd och behandling i tid.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att ta fram två utbildningar kopplade till Region Stockholms mål för klimakterievård. Bakgrunden är att många kvinnor trots svåra besvär har svårt att hitta rätt väg till vård och information i klimakteriet. Tillgången till specialiserad vård skiljer sig dessutom åt mellan olika delar av länet.

Klimakteriet är en flerårig period då kvinnors hormonnivåer förändras och menstruationen så småningom upphör. Många får besvär som värmevallningar, svettningar, torra slemhinnor, sömnproblem och nedstämdhet. Behandling kan till exempel vara hormonbehandling, läkemedel mot sömnproblem eller depression, samt stöd kring levnadsvanor.

Andelen kvinnor som får diagnos och läkemedelsbehandling för klimakteriebesvär har ökat över tid, men det finns stora variationer i länet. Kvinnor med högre inkomst och utbildning får oftare diagnos och behandling än andra grupper. Det är också vanligare att kvinnor födda i Sverige, övriga Norden eller Amerika får diagnos och behandling för klimakteriebesvär, jämfört med kvinnor födda i andra delar av världen.

E-utbildning till primärvården

För att hjälpa fler kvinnor till rätt vård och information har CES enhet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) tagit fram en e-utbildning om klimakteriet för personal i primärvården.

Primärvården är ofta de första inom vården att möta kvinnor med klimakteriebesvär. Syftet med utbildningen är att stärka kunskapen om klimakteriets fysiologi, symtom och behandling hos olika yrkesgrupper i primärvården, och på så sätt förbättra omhändertagandet.

– Här kan vi ge primärvården ett konkret stöd i mötet med kvinnor i klimakteriet. När kunskapen ökar kan fler få rätt bedömning och behandling tidigare i förloppet, säger Mia Ahlberg, projektledare och handläggare vid SRHR-enheten.

E-utbildningen ges via Kompetenstorget och riktar sig till olika yrkesgrupper i primärvården som möter kvinnor med klimakteriebesvär.

Ge kvinnor bättre stöd till egenvård

Den andra delen av utbildningsinsatsen är en utbildning på 1177 som vänder sig direkt till kvinnor i klimakteriet. Den ska ge lättillgänglig information om vad som händer i kroppen, vanliga symtom och konsekvenser, egenvård och vilka behandlingsalternativ som finns.

– För att förbättra för de som lider av klimakteriebesvär behöver vi också stärka kunskapen hos kvinnor. Det är viktigt att kvinnan själv förstår vad som händer i kroppen under klimakteriet och hur det kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Om kunskapen ökar kommer vi också stärka kvinnors möjlighet att dels söka vård vid behov, men även ge verktyg för att själv förbättra hälsan och måendet under den här perioden i livet. Med ett samlat stöd blir det enklare att hitta bra och viktig information säger Mia Ahlberg.

Utbildningen tas fram i samverkan med målgruppen, det vill säga kvinnor ur befolkningen, och ska bidra till att fler får kunskap att själva hantera sina besvär och veta när och hur de kan söka vård.

För att minska skillnader i vård planeras bland annat material på flera språk och extra samverkan med vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden.

– Vi ser i våra analyser att vården under klimakteriet inte är jämlik i Region Stockholm, och vi vet från forskningen att kvinnor oavsett ursprung kan ha kraftiga besvär under klimakteriet. Därför är det mycket viktigt att informationen finns på olika språk och att vi samverkar med målgruppen för att informationen ska bli så bra som möjligt och nå ut brett, säger Mia Ahlberg.

Utbildningen på Kompetenstorget är nu klar och kommer lanseras via Akademiskt Primärvårdscentrum (APC) i Region Stockholm i samverkan med RPO Kvinnohälsa och förlossning samt RPO Primärvård. Utbildningen är framtagen så att den även kan användas i andra regioner i Sverige. Arbetet med informationen om klimakteriet på 1177 kommer att pågå under 2026 och kommer att kunna spridas nationellt.

Under 2025 arrangerade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin en öppen föreläsning om unga och nya nikotinprodukter. Webbinariet samlade över 400 deltagare och belyste användning, hälsorisker och förebyggande arbete.

Föreläsningen genomfördes den 10 december 2025 i digitalt format som en del i serien Stockholm Public Health Lectures – ett samarbete mellan CES och Karolinska Institutets institution för global hälsa. Användningen av vitt snus och vejp har ökat kraftigt bland unga de senaste åren, samtidigt som nya nikotinprodukter fortsätter att lanseras med utformning och smaker som tilltalar unga.

Produkterna marknadsförs ofta som tobaksfria. Nikotinet kommer ändå i regel från tobaksplantan och är lika beroendeframkallande som tidigare. Nikotin i nya produkter är också kopplat till hälsorisker, bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes och komplikationer under graviditet.

Föreläsningen tog upp:

• hur användningen ser ut i olika grupper i Stockholms län
• vad aktuell forskning säger om skadeverkningar
• hur verksamheter kan arbeta förebyggande i ett läge där kunskapsunderlaget utvecklas snabbt.

Kunskapsläge och förebyggande arbete

Det vetenskapliga kunskapsläget kring hälsorisker med nya nikotinprodukter presenterades av forskare från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Fokus låg på hur nikotin påverkar hälsan och vilka kunskapsluckor som finns.

Interventioner kopplade till nya nikotinprodukter belystes utifrån tillgänglig evidens och nya angreppssätt inom prevention. Föreläsningen innehöll även en genomgång av ungas användning i Stockholms län, baserad på regionala data.

Representanter från ungdomsmottagning, barnmorskemottagning och Sluta-röka-linjen beskrev praktiska erfarenheter från verksamheter som möter unga och hur de arbetar med rådgivning och stöd kring nya nikotinprodukter.

Programpunkter och medverkande

• ”Hälsorisker kopplade till nya nikotinprodukter – en sammanställning av kunskapsläget”
  Sofia Carlsson, docent och lektor, Göran Pershagen, professor, Anna Zettergren, postdoktor, Karin Leander, docent och Lena Palmberg, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
• ”Interventioner kopplade till nya nikotinprodukter: evidens och nya tankar”
  Rosaria Galanti, professor emerita, institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
• ”Ungas användande av nya nikotinprodukter i Stockholms län”
  Joanna Stjernschantz Forsberg, överläkare och chef, sektionen för hälsofrämjande levnadsvanor, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
• ”Erfarenheter från verksamheter som möter unga – hur jobbar man med nya nikotinprodukter?”
  Anna-Karin Trångteg, barnmorska, Odenplans ungdomsmottagning
  Karin Petrovic, barnmorska, tillförordnad verksamhetschef, diplomerad rökavvänjare, Mama Mia barnmorskemottagning Solna.
• Annelie Johansson, hälsopedagog, driftsansvarig Sluta-röka-linjen.