Planering, genomförande och utvärdering av det hälsofrämjande programmet "Hälsofrämjande gruppbostad" .
Om programmet "Hälsofrämjande gruppbostad"
Projektet ”Hälsofrämjande gruppbostad” pågick 2008–2013 i Stockholms län. Genom projektet utvecklades och utvärderades ett program för att främja hälsosamma mat- och rörelsevanor bland vuxna med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning, som bor i gruppbostad eller servicebostad.
Programmet baseras på social kognitiv teori som förklarar människors beteende utifrån samspelet mellan beteende, personliga faktorer och påverkan från miljön. Det baseras också på tidigare forskning, som visar att det vid hälsofrämjande arbete är viktigt att inkludera både personalen och individerna själva.
Manual beskriver arbetet steg för steg
Om en kommun vill arbeta med programmet finns en manual som beskriver hur arbetet kan genomföras steg för steg. Det går också bra att höra av sig till kontaktpersonen nedan för att få stöd i genomförandet.
Programmet inkluderar tre komponenter:
-
Hälsoombud – ett ombud utses i personalgruppen och får stöd och kompetensutveckling via nätverksträffar.
-
Fokus Hälsa – en studiecirkel för personalgruppen där man diskuterar rutiner och förhållningssätt.
- Hälsokörkortet – en studiecirkel för de boende där deltagarna får stöd att göra hälsosamma livsstilsval i vardagen.
Material för genomförande
- Manual
Manual för programmet Hälsofrämjande gruppbostad.
- Fokus hälsa
Ett material för studiecirkel om hälsofrämjande arbete kring mat och rörelse i gruppbostäder för vuxna personer med utvecklingsstörning. Materialet är avsett att användas som utgångspunkt för att diskutera och enas kring sätt att arbeta för att främja bra mat- och rörelsevanor.
Utvärdering
Programmet har utvärderats i två forskningsstudier i samarbete med Karolinska Institutet. I den första studien testades hela programmet i ett trettiotal grupp- och servicebostäder i Stockholms län. Utvärderingen visade att programmet ledde till ökad fysisk aktivitet bland deltagarna och förbättrade arbetsrutiner bland personalen. Inga effekter kunde ses på matvanor.
I den andra studien deltog åtta kommuner i Sverige, med sammanlagt ett åttiotal bostäder. Endast en av komponenterna inkluderades (Fokus Hälsa – studiecirkeln för personal) och kommunerna tog ett större ansvar för genomförandet. Preliminära resultat visar att programmet fick effekt på personalens arbetsrutiner.
Rapporter
I projektet har en slutrapport och en arbetsrapport publicerats. Slutrapporten (2013:5) sammanfattar projektet ”Hälsofrämjande gruppbostad” som pågick 2008–2013 i Stockholms län. Ladda ned slutrapporten >>.
Arbetsrapporten Fokus Hälsa – Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder (2014:4) utvärderar processen vid genomförande av studiecirkeln Fokus Hälsa för personal i grupp- och servicebostäder. Ladda ned arbetsrapporten >>.
Faktablad om projektet
Lättläst material – Äta och må bra
Foldrarna, Äta och må bra, är utformade för att sprida kunskap om goda matvanor och fysisk aktivitet på lättläst svenska. Behovet av lättläst material blev tydligt under projektet ”Hälsofrämjande gruppbostad” där matvanor identifierades som svåra att förändra.
Innehållet i broschyrerna utgår från Livsmedelsverkets evidensbaserade kostråd, nordiska näringsrekommendationer samt problemområden identifierade för målgruppen. Under arbetsprocessen har personer ur målgruppen, experter samt personal inom LSS-boenden varit delaktiga.
Foldrarna fokuserar på olika områden, syftet med detta är att kunna välja material efter behov. Den primära målgruppen är personer med lindrig utvecklingsstörning men de kan användas av alla personer i behov av lättläst information om goda matvanor och fysisk aktivitet. Foldrarna kan med fördel användas vid samtal om matvanor utifrån olika teman inom daglig verksamhet, grupp- och servicebostäder.
Samtliga foldrar finns att ladda ned i pdf-format:
Databas för uppföljning
Kommuner som vill påbörja programmet utefter manualen kan följa upp sitt arbete med hjälp av en accessdatabas.
Uppföljning av arbetet måste planeras innan programmet inleds, då data för ett så kallat baslinjevärde samlas in. Detta värde visar läget innan programmet påbörjats. Baslinjen kan sedan jämföras med data som samlas in efter programmet. På så vis mäts effekten av det arbete som utförts och på vilka områden en förändring skett.
De föreslagna måtten för uppföljning är personalens arbetsrutiner kring mat, rörelse och hälsa; fysisk aktivitet mätt med stegräknare; måltidskvalitet och BMI (Body Mass Index). Något av måtten kan väljas för uppföljning, även om alla måtten tillsammans ger mer information.
I databasen registreras måtten avidentifierat per bostad, därefter kan man ta fram värden för enskilda bostäder eller för hela kommunen. De bilagor som behövs för uppföljningen finns under informationsmaterial till höger. Hur man använder databasen beskrivs närmre i manualen under rubriken "uppföljning".
Till accessdatabasen
Uppstartsträffar för personal
Om ni beslutar att påbörja projektet Hälsofrämjande gruppbostad i en kommun eller som privat aktör går det bra att kontakta oss för stöd med uppstarten. Vi erbjuder oss att medverka vid en uppstartsträff där all personal och alla chefer som ska engageras i projektet deltar.
Uppstartsträffen syftar till att beskriva programmet och dess tre komponenter. Vid mötet beskrivs även det generella hälsoläget för målgruppen. Förhoppningen är att det ska motivera personal och chefer att engagera sig i programmet.
Mötet är beräknat att ta cirka två timmar inklusive paus och möjlighet till diskussion, frågor samt tillfällen för informella samtal.
Innan uppstartsträffen bokas ska projektet planeras och förankras ordentligt i organisationen och en projektplan bör vara färdigställd. Manualen ger ett gott stöd i detta arbete. Om ett större behov finns för konsultation vid projektplanering kan vi erbjuda detta mot ersättning.
Kontakta oss gärna för mer information.
Kontakt
Liselotte Schäfer Elinder
Senior handläggare samhällsnutrition