Under 2025 har behovsanalyser genomförts för både Elevhälsoportalen och SkolmatSverige. Genom enkäter, fokusgrupper och workshoppar får vi en tydligare bild av vilka behov skolor, elevhälsa och måltidsverksamheter har. Resultaten blir ett underlag för att utveckla det regionala stödet så att våra målgrupper får det stöd de behöver för att arbeta hälsofrämjande.
Under läsåret 2025/26 ökade deltagandet i En frisk skolstart markant när omkring 50 skolor i Stockholms län anmälde intresse för att delta i programmet.
Inför höstterminen anmälde sig cirka 50 skolor till programmet En frisk skolstart, vilket motsvarar en fördubbling jämfört med föregående läsår. Under läsåret 2025/26 har implementeringen av programmet En frisk skolstart i förskoleklass och årskurs 1 fortsatt och skolorna arbetar just nu med programmet.
En frisk skolstart är ett forskningsbaserat familjestödsprogram som främjar sunda matvanor och ökad fysisk aktivitet hos yngre elever. Programmet har i tidigare studier visat positiva effekter på barns hälsa, bland annat genom att minska risken för obesitas i lågstadieåldrarna.
Elevhälsoportalen genomför under läsåren 2024/25 och 2025/26 ett tvåårigt pilotprojekt där skolor i Stockholms län erbjuds att delta i En frisk skolstart. Deltagande skolor får kostnadsfri introduktion, coachning och tillgång till programmaterial. Under läsåret 2025/26 deltar omkring 50 skolor från sammanlagt 13 kommuner, från Haninge och Huddinge i söder till Norrtälje och Österåker i norr. Deltagandet omfattar både kommunala och fristående huvudmän.
Av de skolor som har deltagit i höstens coachningsmöte rapporterade majoriteten att de är i gång med samtliga delar i programmet, att det generellt sett går bra och att skolpersonalen är positiva till programmet. Vissa delar upplevs dock svåra att arbeta med, bland annat kan det vara svårt att få till de motiverande samtalen med föräldrarna på ett bra sätt, att det är svårt att hitta tiden för planering och att det är svårt med föräldraengagemanget.
– Vi ser fram emot vårens uppföljningsmöten med skolorna, där vi får möjlighet att få en bättre överblick över hur implementeringen har gått, säger Alexandra Nordman, projektledare för En frisk skolstart vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
En frisk skolstart har utvecklats och tidigare utvärderats av forskare vid Karolinska Institutet. Region Stockholm har gett Elevhälsoportalen i uppdrag att sprida programmet i länets skolor samt att följa upp genomförandet. En sammanställning av pilotprojektets resultat kommer att tas fram under vårterminen läsåret 2025/26.
Elevhälsoportalen är ett kostnadsfritt webbverktyg som stöttar förskolor och skolor i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Under 2025 har en behovsanalys genomförts för att förstå hur Elevhälsoportalen används och vilka utvecklingsbehov som finns.
Under hösten 2025 genomförde Elevhälsoportalen en behovsanalys bestående av två enkäter samt fokusgruppsintervjuer med skolsköterskor. Fokusgruppsintervjuer med andra målgrupper fortsätter under våren 2026. Enkäterna syftar till att förstå hur Elevhälsoportalen används i praktiken, och fokusgruppsintervjuerna syftar till att identifiera vilka stödbehov målgrupperna har.
En enkät på webbplatsen visar att Elevhälsoportalen används brett inom elevhälsan, med skolsköterskor som den största användargruppen, följt av skolpsykologer och lärare. Ett stort antal svarande utanför Stockholms län visar att Elevhälsoportalen används i hela landet. På webbplatsen söker besökarna främst inspiration till hälsofrämjande insatser samt information om olika hälsoområden.
– Det är roligt att se att så många yrkesgrupper använder Elevhälsoportalen som ett stöd i sitt dagliga arbete och att innehållet upplevs vara både relevant och lättillgängligt. Och över hela landet, säger Nadja Grees, projektledare för Elevhälsoportalen.
Liknande resultat framkom i en enkät utskickad till elevhälsoteam och rektorer. Majoriteten av de svarande i den enkäten anger att de använder Elevhälsoportalen för att ta del av övergripande information om elevhälsa och barns hälsa i stort.
Fokusgrupperna, som under hösten genomfördes med skolsköterskor, visar att personalen ser det hälsofrämjande uppdraget som meningsfullt men att brist på tid, resurser och evidensbaserade metoder är stora utmaningar.
Nadja Grees, handläggare vid sektionen för hälsofrämjande levnadsvanor och projektledare för Elevhälsoportalen.
Den viktigaste framgångsfaktorn för ett hållbart elevhälsoarbete är rektorns stöd. Samtidigt påverkar budget och personalomsättning möjligheterna att genomföra hälsofrämjande insatser. Personalen efterfrågar tydliga prioriteringar, mer tid och möjligheter till kompetensutveckling.
Behovsanalysen visar så här långt att Elevhälsoportalen fyller en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet i skolorna. Samtidigt ger analysen vägledning för fortsatt utveckling av Elevhälsoportalens arbete.
– Det är värdefullt att få sådan tydlig återkoppling från användarna. Det ger oss möjlighet att fortsätta utveckla Elevhälsoportalen på ett sätt som kommer till nytta för förskolor och skolor, säger Nadja Grees
Under 2026 fortsätter arbetet med behovsanalysen och inkluderar då fler yrkesgrupper, både inom förskola och skola.
Under 2025 genomförde SkolmatSverige tre workshoppar med kostchefer i Stockholms län och påbörjade en behovsanalys även bland kökschefer i länet. Syftet var att ta reda på vilket stöd de behöver för att kunna erbjuda hälsosamma, hållbara och trygga skolmåltider – varje dag. Resultatet ger en tydlig bild av både utmaningar och möjligheter.
SkolmatSverige genomförde behovsanalysen i samband med att webbverktyget övergår från nationellt till ett regionalt stöd för skolor i Stockholms län. Förändringen samanfaller med implementeringen av nya kostråd och riktlinjer för skolmåltider.
I våra workshoppar deltog representanter från en majoritet av länets kommuner. Deltagarna fick reflektera kring frågan: ”Vad behöver du för stöd i ditt arbete med hälsosamma och hållbara skolmåltider och måltidsmiljön?”. Svaren samlades in och har sedan tematiserats.
Behoven handlar framför allt om tre områden: kunskap och utbildningsmaterial, praktiska verktyg som underlättar vardagen, stöd för samverkan mellan kök, skola och ledning.
SkolmatSverige undersökte även intresset för ett regionalt nätverk för skolmåltider. 15 av 26 kommuner vill vara med i ett sådant nätverk.
Måltids- och kökscheferna lyfter särskilt fram tre typer av stöd som viktiga framöver:
Under 2026 fortsätter behovsanalysen med fokus på socioekonomiskt utsatta områden. Sedan blir nu ett underlag för fortsatt utveckling av regionalt stöd till skolor och kommuner i Stockholms län, med målet att fler elever ska få en god, säker, näringsriktig och hållbar skolmåltid.
Foto: Liza Simonsson
En frisk skolstart kan främja hälsosamma matvanor, rörelsevanor och minska förekomsten av obesitas bland elever i lågstadiet.
Elevhälsoportalen hjälper förskolor och skolor att arbeta hälsofrämjande.
Kostnadsfritt verktyg hjälper skolor att utveckla måltidens kvalitet – ur ett helhetsperspektiv!
