3 Folkhälsorapporter fördjupar bilden av folkhälsan i länet

Ta del av lanseringen av Folkhälsorapport 2023:

Medverkande under lanseringsseminariet 

Under seminariet presenterar rapportens huvudredaktörer, Vicky Bartelink och Anton Lager, CES, rapportens huvudresultat. 

Presentationen följs av ett panelsamtal om hur folkhälsoarbetet kan och bör prioriteras under de kommande åren utifrån rapportens resultat. 

Deltagare: 

• Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm 
• Anna Söderqvist, verksamhetschef Capio Vårdcentral, BVC och BMM Wasa, Södertälje. 
• Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd, Region Stockholm 
• Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälso- och tandvårdsberedningen 
• Fredrik Jurdell, stadsdirektör, Stockholms stad 
• Magnus Röjvall, ordförande RPO Primärvård 
• Moderator är Charlotta Kjellberg, CES. 

Antalet personer som är 85 år och äldre förväntas öka med drygt 70 procent i Stockholms län under de närmsta åren, från knappt 50 000 till drygt 86 000. Under 2023 publicerade CES en unik rapport som kartlägger hälsan hos de allra äldsta. 

–  Eftersom antalet personer över 85 år antas öka betydligt under den närmaste framtiden är det viktigt att ha koll på hälsan bland de allra äldsta. Den här gruppen faller också ofta bort i den allmänna folkhälsorapporteringen trots att det är en grupp med hög sjukdomsbörda och stort vårdbehov, säger Stefan Fors, handläggare och rapportförfattare vid CES. 

Rapporten “Hur mår de allra äldsta i Stockholms län?” redogör för folkhälsan bland dem som är 85 år eller äldre i länet. Rapporten har skrivits i samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin och Nationellt centrum för suicidprevention och bygger på data från intervjuer med 277 personer, enkäter och registerdata.  Gruppen har fått frågor om fysisk och psykisk hälsa, funktionsnedsättningar samt hälsa kopplat till levnads- och boendeförhållanden.

De allra äldsta har de högsta självmordstalen

Rapporten visar att personer som är 85 år och äldre har de högsta självmordstalen i befolkningen, och överrisken är särskilt påtaglig bland män. Under år 2000 till 2020 avled i genomsnitt 58 män och 18 kvinnor per 100 000 personer i åldersgruppen i självmord, per år. I den intervjustudie som rapporten delvis är baserad på, uppgav 11 procent att de haft självmordstankar de senaste två veckorna. 

– Att känna nedstämdhet och att bo ensam var de två faktorer som var tydligast kopplade till självmordstankar, säger Stefan Fors, rapportförfattare från CES. 

Nästan hälften av deltagarna, fler kvinnor än män, uppvisade också att de var i riskgrupp för depression när de testades med ett frågeverktyg. 

– Det handlar om en period av livet som i hög grad kan präglas av påtagliga förändringar av livsvillkoren. Vänner och anhöriga dör, man drabbas av kroniska sjukdomar och funktionsförluster. Många av dessa livshändelser ökar risken för depression. I sådana skeden är det särskilt viktigt att tecken på depression uppmärksammas, utreds och behandlas, säger Stefan Fors. 

Inkluderar frågor om sexuell hälsa

Rapporten inkluderar även data om äldres sexuella hälsa, ett område där det hittills funnits mycket begränsad  kunskap. En femtedel av männen och en tiondel av kvinnorna rapporterade att de varit sexuellt aktiva det senaste året. 

Positiv utveckling som utmanar samhället

Att gruppen som är 85 år och äldre ökar kraftigt är i grund och botten en mycket positiv utveckling, men är samtidigt en utmaning för samhället. Mer än hälften av de äldre som deltog i intervjustudien uppgav att deras hälsa var sämre än ”bra” och en majoritet behövde hjälp med aktiviteter i det dagliga livet 

– Effektiva vård- och omsorgsinsatser kan bidra till att möjliggöra meningsfulla aktiviteter samt att upprätthålla sociala relationer, även för äldre personer som har olika typer av hälsoproblem och funktionsnedsättningar. Det är viktigt för både den fysiska och den psykiska hälsan, säger Stefan Fors. 

En rapport som CES publicerade under hösten 2023 visar att 2,2 procent av stockholmarna har en omfattande funktionsnedsättning. Andelen är högst bland barn och unga (4,1 procent) och bland dem är pojkar överrepresenterade.  

– Vi vet för lite om den här gruppen och vår rapport bidrar med kunskap som är grundläggande för att planera vården för personer med funktionsnedsättning, säger Boel Brynedal, handläggare vid enheten för hälsoläge och vårdbehov på CES, och en av rapportens författare.

Fler vårdkontakter än övrig befolkning 

Rapporten fokuserar enbart på personer med en omfattande funktionsnedsättning, det vill säga att de har beviljats stöd eller ersättning för nedsättningen. Och resultaten visar att gruppen har fler vårdkontakter än övriga befolkningen. Den största relativa skillnaden finns inom psykiatrin. Där har gruppen cirka åtta gånger fler vårdkontakter per invånare i både öppen- och slutenvården.  

– Viss ökning av vårdkontakterna är förväntad eftersom denna grupp har diagnoser som kan kräva vård. Men att vuxna personer med funktionsnedsättning besöker akutmottagningar dubbelt så ofta som övriga befolkningen kan tyda på sjukvård som skulle ha kunnat undvikas om individen fått en behovsanpassad vård, säger Boel Brynedal. 

Sämre levnadsstandard än övriga befolkningen 

Rapporten visar också att personer med en omfattande funktionsnedsättning har sämre ekonomisk levnadsstandard än övriga befolkningen. Majoriteten (62 procent) tillhör de med lägst inkomst i samhället. I åldrarna 20 till 64 år är det betydligt färre som har arbete som huvudsaklig inkomstkälla (19 procent), jämfört med övriga befolkningen (84 procent).