Kvinnohälsa var ett av CES stora fokusområden under förra året. Folkhälsorapport 2023 fick för första gången ett kapitel om gynekologiska sjukdomar. Vi har också fördjupat kunskapen om gravidas hälsa i länet i en stor rapport samt bidragit med kunskap om vulvodyni och genital smärta där kunskapsluckorna har varit stora.
När Folkhälsorapport 2023 publicerades i mars förra året var det första gången ett kapitel i rapporten ägnades åt gynekologiska sjukdomar. Gynekologiska sjukdomar är en vanlig orsak till ohälsa i Stockholms län och står för närmare fyra procent av sjukdomsbördan.
En anledning till att sjukdomarna uppmärksammas i folkhälsorapporten är att det nu finns mer data om dem, bland annat för att frågor om genital smärta och menstruationssmärtor fanns med vår folkhälsoenkät 2021.
Gynekologiska sjukdomar innefattar många olika sjukdomstillstånd som handlar om kvinnors, flickors och en del transpersoners inre och yttre könsorgan, det vill säga vulva, vagina, livmoder, äggstockar och äggledare. Sjukdomarna kan medföra allvarliga fysiska åkommor som kronisk smärta, inkontinens, blödningar och infertilitet och är ofta kopplat till nedsatt välbefinnande och psykisk ohälsa, främst i form av depression och ångest. Sjukdomarna kan också påverka det sociala livet och ha betydande negativ inverkan på livskvalitet och delaktighet i arbete.
Folkhälsorapport 2023 tar upp några av de gynekologiska sjukdomar och besvär som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län: endometrios, PMS och andra besvär kopplade till menstruation, klimakterie- och bäckenbottenbesvär.
– Globalt sett är de gynekologiska sjukdomar som tas upp i Folkhälsorapport 2023 några av dem som i störst utsträckning bidrar till gynekologisk ohälsa. I Stockholm ser vi också att de också bidrar till en stor del av sjukdomsbördan, säger Desiree Lichtenstein, ST-läkare och biträdande enhetschef vid CES enhet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som ansvarat för avsnittet om gynekologiska sjukdomar i Folkhälsorapport 2023.
Många av dessa sjukdomar finns det effektiv behandling för, men sjukdomarna är ofta underbehandlade och många inte söker vård för dem. Exempelvis uppskattas sjukdomen endometrios drabba runt tio procent av den menstruerande befolkningen. Men enbart 0,7 procent av kvinnorna i fertil ålder Stockholms län hade diagnosen år 2021. Man ser också en tydlig ojämlikhet i den vård som ges där utlandsfödda kvinnor och kvinnor med kort utbildning får vård i lägre utsträckning.
Desiree Lichtenstein, ST-läkare och biträdande enhetschef vid CES enhet för SRHR, som ansvarat för kapitlet om gynekologiska sjukdomar i Folkhälsorapport 2023.
– Det finns ett stort mörkertal i gynekologiska sjukdomar, där de som drabbas inte söker hjälp för dem. Vi behöver prata mer om de här sjukdomarna. Men ännu viktigare är att vården måste svara upp och möta behoven, säger Desiree Lichtenstein.
I Folkhälsorapport 2023 ges några förslag på hur ojämlikheten i vård för gynekologiska sjukdomar kan minska. Att öka kunskapen om gynekologiska tillstånd skulle kunna minska stigmat kring diagnoserna och få fler att söka vård för sina besvär. Att geografiskt placera fler gynekologiska mottagningar i socioekonomiskt utsatta områden skulle kunna öka närheten till vård för dem som i dag i lägre utsträckning söker och får vård för sina besvär.
En av CES rapporter under 2023 ger en övergripande bild av nyföddas och gravidas hälsa kopplad till födelseland och inkomst.
Rapporten visar att gravidas och nyföddas hälsa i Stockholms län är god i ett internationellt perspektiv. Samtidigt visar den tydliga hälsoskillnader mellan olika sociodemografiska grupper och att vissa trender går åt fel håll. Det gäller exempelvis oförklarade skillnader i hälsa mellan gravida från olika födelseländer och deras barn. Dessutom har en allt större andel gravida övervikt eller obesitas, vilket innebär risker för både modern och barnet.
– En god och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa är avgörande för folkhälsan. Vår rapport visar dock på skillnader i gravidas och nyföddas hälsa mellan sociodemografiska grupper, säger Cecilia Magnusson, överläkare på CES enhet för SRHR och en av rapportens författare.
De flesta gravida i Stockholms län tar del av mödrahälsovårdens insatser under graviditeten och deltar i föräldrastödsprogram, visar rapporten. Men insatserna når inte i lika hög grad utlandsfödda och gravida med sämre socioekonomiska förutsättningar. Dessa grupper har också i genomsnitt fler graviditetskomplikationer.
Att gravida kommer till mödrahälsovården är en förutsättning för att upptäcka och behandla graviditetskomplikationer. I Stockholms län kommer hela 95 procent av gravida på minst hälften av de rekommenderade nio besöken.
– Men vi ser mönster i vilka som kommer på färre besök. Det är vanligare att gravida födda utanför Europa kommer på färre än hälften av kontrollerna. Det är också vanligare att kvinnorna med de allra lägsta familjeinkomsterna uteblir, säger Cecilia Magnusson.
Rapporten visar att rökning hos gravida har minskat över tid i alla grupper, medan övervikt och obesitas ökar, vilket följer utvecklingen i samhället i stort. År 2020 var 25 procent av de gravida överviktiga, och 12 procent hade obesitas. Obesitas var nästan fyra gånger vanligare hos kvinnor med enbart förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning. Obesitas var också vanligare hos gravida födda i Afrika söder om Sahara, Latinamerika samt i Mellanöstern och Nordafrika.
Cecilia Magnusson, överläkare på CES enhet för SRHR och en av författarna tillrapporten om gravidas hälsa.
Trenden går även mot att fler gravida får vård för psykisk ohälsa och för graviditetsdiabetes.
– Det är inte säkert att det bara beror på en ökad ohälsa. Mödravården har infört nya rutiner för att upptäcka både depression och graviditetsdiabetes och det påverkar så klart hur många som hittas och behandlas, säger Cecilia Magnusson.
Rapporten pekar samtidigt ut tänkbara utvecklingsområden, till exempel hur mödrahälsovården kan nå fler gravida med riktade insatser, orsaker till de demografiska skillnaderna i gravidas och nyföddas hälsa samt möjligheter att förebygga dessa skillnader.
En rapport som kom ut i mars 2023 visade att genital smärta vid sex är ett vanligt problem bland kvinnor i alla åldrar. I Stockholms län är andelen som får en diagnos för besvären betydligt lägre än den självrapporterade förekomsten. Dessutom finns indikationer på att både diagnostisering och vård är ojämlikt fördelade.
– Resultaten visar att det sannolikt finns ett stort mörkertal av flickor och kvinnor som lider av genital smärta och som inte kommer i kontakt med vården och inte får en diagnos, säger Kyriaki Kosidou, chef för SRHR-enheten vid CES.
Rapporten tyder på att vården för exempelvis provocerad vulvodyni – tidigare kallat vestibulit – är ojämlik. Kvinnor med eftergymnasial utbildning har nästan fyra gånger högre sannolikhet att få diagnosen provocerad vulvodyni, jämfört med de med förgymnasial utbildning enligt rapporten. Och bland de kvinnor som har fått diagnosen är det vanligare få mer specialiserad vård på sjukhusbaserade vulvamottagningar bland kvinnor med eftergymnasial utbildning.
Gynekologiska sjukdomar har ett eget kapitel i Folkhälsorapport 2023. I kapitlet presenteras de gynekologiska sjukdomar och besvär som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län.
Rapporten analyserar skillnaderna och trenderna i gravidas och nyföddas hälsa har i relation till ålder, utbildning, sysselsättning, familjeinkomst, hushållstyp och födelseland.
Tio rapporter från CES nämndes när forskningsrådet Forte under 2023 gjorde en sammanställning av rapporter som berör kvinnors hälsa och som har publicerats under de senaste fem åren.
