"Vi vet att förtroende och begriplighet är viktigt. Därför har vi lagt stort fokus på att göra enkäten tydligare, mer relevant och enklare att svara på."
Boel Brynedal, handläggare vid enheten för hälsoläge och vårdbehov.
Region Stockholms folkhälsoenkät används för att få en samlad bild av hur människor i länet mår och lever. Svaren är en viktig del i arbete med att förebygga ohälsa och skapa en mer jämlik hälsa.

Vart fjärde år skickas Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm till över 100 000 invånare i länet. Enkäten innehåller frågor om hälsa och levnadsvanor och utgör ett viktigt underlag för regionens arbete med att förebygga ohälsa och skapa en mer jämlik hälsa.
Inför utskicket 2026 har CES genomfört ett omfattande förberedelsearbete. Under 2025 har en central del varit att se över enkätens innehåll. Urvalet av frågor styrs av tydliga kriterier:

Boel Brynedal, handläggare vid enheten för hälsoläge och vårdbehov.
Arbetet har skett i nära samverkan med referensgrupper med representanter från CES olika enheter. Även medarbetare från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) har deltagit. Tillsammans har referensgrupperna bidragit till att kvalitetssäkra frågor och lyfta ny kunskap.
Det slutliga besluten kring vilka frågor som ska ingå i enkäten har CES styrgrupp fattat.
Ett annat centralt, och återkommande, mål har varit att öka svarsfrekvensen. Den här gången har arbetet föregåtts av ett projekt inom CES som har syftat till att kartlägga vilka grupper som deltar minst – och varför – samt vilka åtgärder som kan få fler att svara.
– Vi vet att förtroende och begriplighet är viktigt. Därför har vi lagt stort fokus på att göra enkäten tydligare, mer relevant och enklare att svara på, säger Boel Brynedal, projektledare för Hälsa Stockholm vid CES.
Bland förbättringarna finns en kortare och mer lättläst enkät, tydligare information om syfte och datasäkerhet samt mer tilltalande inbjudningar. För att tydliggöra hur enkäten används i praktiken har man samlat konkreta exempel på hur data från tidigare enkäter gör nytta på en läs mer-sida på CES webbplats. Där kan man också läsa mer om varför enkäten innehåller de frågor den gör.
Åtgärderna grundar sig i analyser och samtal med invånare i de grupper där svarsfrekvensen har varit lägre än snittet. Syftet är att både sänka trösklarna för att svara på enkäten och att öka förtroendet för undersökningen.
– Genom att lyssna på invånarna och justera utifrån deras perspektiv hoppas vi kunna nå fler och få ett ännu bättre underlag för framtida beslut, säger Boel Brynedal.
När enkäten skickas ut i mars 2026 är målet att resultaten ska ge en ännu mer heltäckande bild av hälsan i Stockholms län – och bidra till insatser där de behövs som mest.
För att öka kännedom om Hälsa Stockholm 2026 har CES enhet för kommunikation planerat olika kommunikationsinsatser.
Information om enkäten kommer att synas på 1177.se, i lokaltidningar runt om i länet och i Region Stockholms och SLSO:s sociala medier.
Dessutom kan vårdgivare ladda ned informationsmaterial via vårdgivarguiden för att visa i väntrummen på sin mottagning.
Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm
Kunskapen används för att planera och utveckla hälso- och sjukvården och folkhälsoinsatser i hela Stockholms län.
Alla data som samlas in skyddas och hanteras med sekretess.

I maj 2025 publicerade CES en ny rapport om förekomsten av långvarig smärta i Stockholms län. Rapporten visar att 37 procent av den vuxna befolkningen lever med långvarig smärta, och att 11 procent har smärta som begränsar arbetsförmåga och vardagsaktiviteter.
Rapporten bygger på en enkätundersökning som CES genomförde under 2023 och 2024. Ett slumpmässigt urval av personer i åldern 16–75 år svarade på frågor om smärta via Region Stockholms app Hälsometern, som används för insamling av hälsodata.
Resultaten visar att långvarig smärta – definierad som smärta som varat mer eller mindre dagligen i minst tre månader – är ett av länets stora folkhälsoproblem. Särskilt betydelsefull är den funktionsnedsättande smärtan, som påverkar individens förmåga att arbeta och delta i vardagslivet.
– Den funktionsnedsättande, långvariga smärtan är den som bidrar mest till sjukdomsbördan i länet. Och den skapar också stor börda för individen själv, säger Mihretab Gebreslassie, doktorand vid CES och en av rapportens författare.
Rapporten visar också tydliga ojämlikheter i smärtans förekomst. Funktionsnedsättande långvarig smärta är vanligare bland kvinnor, äldre personer, individer i socioekonomisk utsatthet samt bland personer födda utanför Europa. Även personer i yrken med hög fysisk eller psykisk belastning samt personer med obesitas är överrepresenterade. Vanligast är smärta i nedre delen av ryggen och i armarna, men smärtans lokalisering varierar med ålder.
Sammantaget understryker rapporten behovet av fortsatt uppföljning av smärtans utveckling över tid samt fördjupade analyser av bakomliggande riskfaktorer. Genom att synliggöra omfattningen och fördelningen av långvarig smärta bidrar CES med ett viktigt kunskapsunderlag för det regionala folkhälsoarbetet.

Folkhälsokollen har tillsammans med flera aktörer tagit fram nya indikatorer som gör det enklare att följa hälsan i Stockholms län. Det gäller bland annat ungas hälsa och kvinnors deltagande i mammografi.
– Genom att samarbeta med Länsstyrelsen, Stockholm stad och Regionalt Cancercentrum har vi fördjupat vår förståelse för folkhälsan i Stockholms Län. Vi ser både utmaningar och viktiga framsteg, säger Julia Liedbergius, tillförordnad projektledare för Folkhälsokollen.
Under 2025 lanserade Folkhälsokollen nya indikatorer baserade på Stockholmsenkäten 2022 och 2024. Enkäten genomförs vartannat år och besvaras av elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Arbetet med de nya indikatorerna har gjorts i samarbete med Länsstyrelsen och Stockholms stad.
De nya indikatorerna visar bland annat:
Julia Lidbergius, handläggare vid enheten för hälsoläge och vårdbehov.

Stockholmsenkäten visar att både rökning och användning av snus med tobak minskat mellan åren 2022 och 2024, bland både killar och tjejer. Användningen av e-cigaretter har också minskat något, särskilt bland killar. Däremot ökar användningen av vitt snus hos både killar och tjejer. Det finns stora skillnader mellan kommunerna.
Mellan 90 och 95 procent av unga i länet uppger att de inte utsatts för hot eller våld under det senaste året. Tryggheten varierar dock mellan kommunerna.

Folkhälsokollen samarbetar även med Regionalt Cancercentrum (RCC). Under 2025 lades en ny indikator till som visar deltagande i mammografi bland kvinnor 40–70 år, med data från 2010 och framåt.
Under 2024 deltog nästan 80 procent av kvinnorna som kallades till mammografi i Stockholms län i undersökningen. Deltagandet har ökat generellt de senaste fem åren, men skiljer sig åt mellan områden. I Danderyd deltar cirka 86 procent av kvinnorna, medan cirka 70 procent deltar i Södertälje.
Enligt RCC beror det generellt ökade deltagandet i mammografi på olika informations- och kommunikationsinsatser, både generella och riktade. Bland annat uppmärksammar 1177 återkommande vikten av deltagande i mammografi. Ökad tillgänglighet i form av bättre bokningssystem och sms-påminnelser har också visat vara viktiga för att öka deltagandet, samt även att hälsoinformatörer varit i områden med lågt deltagande och informerat om vikten av att delta i screeningprogram.
Den 22 oktober 2025 hölls en utbildningskonferens om endometrios för gynekologer inom Vårdval gynekologi och vid sjukhus i Region Stockholm.
I december 2024 hölls en öppen föreläsning om flickors och kvinnors hälsa genom livet, som bland annat handlae om klimakterievård.
Lär dig mer om hälsorisker med de nya tobaks- och nikotinprodukterna vitt snus, e-cigaretter och heat-not-burn.