Varför frågar ni om ...?

Hälsa och sjukdom

Längd och vikt?

Frågorna om längd och vikt används för att räkna ut BMI (body-mass index), vilket är ett mått på förhållandet mellan vikt och längd. Enligt WHO är högt BMI den tredje största riskfaktorn för sjukdom i Sverige. Övervikt och fetma kan leda till exempelvis diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar.

Allmänt hälsotillstånd?

Dessa frågor mäter en persons egen bedömning av sin generella hälsa. Liknande frågor har i många studier visat sig kunna användas för att förutse allvarlig sjukdom och död.  Frågan är ett bra komplement till mer specifika frågor om olika symtom och sjukdomar.

Långvarig sjukdom/långvarig begränsande sjukdom

Att ha en kronisk sjukdom kan vara behäftat med dålig hälsa men behöver inte nödvändigtvis vara det, det vill säga personer kan uppleva sin hälsa som god trots att de har en diagnos eller ett funktionshinder. Sett ur detta perspektiv är det mer avgörande om sjukdomen begränsar dagliga aktiviteter eller ej vilket vi också frågar om.

Besvär och symtom?

De symtom vi frågar om mäter psykosomatiska och stressrelaterade besvär samt vanligt förekommande besvär som är otillräckligt täckta av register då de diagnosticeras inom primärvården eller inte alls kommer till vårdens kännedom, men som kan medföra långvarigt lidande för den som är drabbad.

Hörselproblem?

I Sverige har nästan en miljon personer någon form av hörselnedsättning, bland äldre är det i tidigare folkhälsoenkäter mer än var tredje som har nedsatt hörsel. Förutom ålder kan hörseln skadas av buller, infektioner, våld mot örat eller huvudet eller vissa läkemedel. Hörselskadan kan också vara medfödd. Hörapparater hjälper mer eller mindre bra beroende på typ av hörselnedsättning. 

Synförmåga

Försämrad syn är mycket vanligt i befolkningen, men kan i de flesta fall hanteras bra med glasögon eller linser. Försämrad synförmåga kan bero på grå eller grön starr, sjukdomar som exempelvis diabetes, och åldersförändringar i gula fläcken. Synförsämring som inte beror på brytningsfel kan ofta opereras eller behandlas med medicin, men kan inte korrigeras med linser eller glasögon.

Funktionsförmåga (springa, gå, hjälpmedel, gå i trappor, bära)

Dessa frågor används för att undersöka nedsatt rörelseförmåga/funktionsförmåga som blir vanligare med åldern. Nedsatt funktionsförmåga kan t ex innebära att man inte kan gå och handla eller ta sig ut själv, och är en indikation på hjälpbehov.

Smärta i rörelseorganen (rygg, nacke, axlar och armar)?

Smärta i rörelseorganen är mycket vanligt i befolkningen och leder ofta till långvarig sjukskrivning och förtidspension. Enligt WHO är smärta i ländryggen, nacken och övriga rörelseapparaten tillstånd som bidrar till flest förlorade år med full hälsa.

Olika specifika diagnoser (högt blodtryck, diabetes, astma, allergi)?

Dessa diagnoser är relativt vanligt förekommande i befolkningen men är otillräckligt täckta av register då de ofta diagnosticeras inom primärvården. Vissa av sjukdomarna kan ha allvarliga konsekvenser, inklusive ökad dödlighet. Högt blodtryck är t.ex. en viktig riskfaktor för stroke, men ökar också risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom. Om man har en lätt blodtrycksförhöjning kan det räcka med att ändra livsstil, t ex att gå ned i vikt eller öka sin fysiska aktivitet. Enligt WHO är högt blodtryck den näst största riskfaktorn för sjukdom i befolkningen.

Fallskada?

Risken för att fallskador ska inträffa är högre bland äldre, p.g.a. sämre balans, syn- och hörselnedsättning, muskelsvaghet, och skörare skelett, och frågor om fall ställs enbart i äldreenkäten.  Vissa läkemedel kan också öka risken för fall. Enligt WHO är fallskador en av de fem största orsakerna till sjukdom i befolkningen. Vanliga skador vid fall är höftledsbrott och andra frakturer, hjärnskakning och tandskador. Fallskador kan ofta förebyggas genom exempelvis bättre belysning, gånghjälpmedel och genomgång av läkemedel.

 

Levnadsvanor

Kost?

Kost är den största riskfaktorn för sjukdom i Sverige enligt WHO. Matvanor har stor betydelse för förekomsten av fetma och risken att utveckla flera folksjukdomar (t.ex. typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer). De frågor som används i enkäten ger information om befolkningens intag av frukt, grönsaker, sötade drycker och fisk/skaldjur. Matvanor utgör ett eget mål i den nationella folkhälsopolitiken och hälsosamma levnadsvanor lyfts som ett av fyra prioriterade mål i SLL:s folkhälsopolicy

Fysisk aktivitet?

Fysisk aktivitet har stor betydelse för förekomsten av fetma de och vanligaste folksjukdomarna. Fysisk aktivitet stärker hjärtat, immunförsvaret och påverkar risken för högt blodtryck, diabetes och benskörhet, och bidrar till psykiskt välbefinnande. Att öka den fysiska aktivitet är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts som ett av fyra prioriterade mål i SLL:s folkhälsopolicy. Fysisk inaktivitet är en av de fem största riskfaktorerna för sjukdom enligt WHO.

Rökning?

Rökning är en stark riskfaktor för vanliga folkhälsosjukdomar, bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, Crohns sjukdom samt sår i mage och tolvfingertarm. Cirka tjugo procent av alla cancerfall i Sverige är orsakade av rökning.  Enligt WHO är rökning den fjärde största riskfaktorn för sjukdom i befolkningen. Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts som ett av fyra prioriterade mål i SLL:s folkhälsopolicy.

Snusning?

Hälsoriskerna av snusning är ett hett debatterat ämne, då kunskapsunderlaget fortfarande är svagare än för rökning. En orsak är svårigheten att hitta tillräckligt många ”rena” snusare, d.v.s. som inte samtidigt röker eller har rökt. Utvecklingen av nikotinberoende är dock densamma vid rökning och snusning, och snus innehåller dokumenterat cancerframkallande ämnen.

Alkoholkonsumtion?

Högt alkoholintag har allvarliga effekter i form av ökad risk för cancer, högt blodtryck och höga blodfetter samt leversjukdomar. Samtidigt kan det finnas skyddande effekter av måttligt drickande för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och kognitiva funktioner.  Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts som ett av fyra prioriterade mål i SLL:s folkhälsopolicy.

Intensivkonsumtion av alkohol?

Berusningsdrickande (intensivkonsumtion, ”heavy episodic drinking”, ”binge drinking”) är en hälsorisk i sig och kan leda till förgiftningar, stroke och olyckor, liksom problem med att uppfylla sociala förpliktelser.

Hasch och marijuana?

Hälsoeffekterna av cannabis är mycket omdebatterade, men det är väl känt att omfattande cannabisbruk kan leda till både psykiska och fysiska skadeverkningar. Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts som ett av fyra prioriterade mål i SLL:s folkhälsopolicy.

 

Psykisk hälsa och trygghet

Våld och hot om våld?

Utsatthet för våld eller hot om våld kan resultera i allvarliga fysiska och psykiska men. Barn som lever i familjer där det förekommer våld löper ökad risk att själva utsättas för våld, men far illa även av att bevittna våldet mellan föräldrarna/de vuxna i hemmet. Ungdomar (16–24 år) och ensamstående kvinnor med barn är de grupper i samhället som oftast utsätts för våld. Kvinnor utsätts oftast av nuvarande eller tidigare partner, och män oftast av okända män.

Hur man mått de senaste veckorna? (GHQ12)

De tolv frågorna om hur man mått under de senaste veckorna är del av ett instrument (General Health Questionnaire, GHQ) som är utvecklat för att upptäcka psykiska symptom, framför allt ångest och depression. Psykiska symtom är vanliga, särskilt bland yngre. Att minska den psykiska ohälsan är ett av landstingets fyra prioriterade folkhälsomål.

 

Boende och boendemiljö

Vem jag bor tillsammans med?

Det sociala sammanhanget är mycket viktigt för individens hälsa. Att dela bostad kan innebära att man också delar utgifter för boendet, och får socialt och känslomässigt stöd. För de som är ensamförsörjare med barn är boendet ofta den största utgiftsposten. Uppgifterna kan användas för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (t ex ensamboende, samboende, barnfamiljer).

Vilken typ av bostad jag bor i?

Bostadstypen är en del av individens samlade socioekonomiska profil. De socioekonomiska faktorerna är bland de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa som vi känner till. Uppgifterna kan användas för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (boende i hyresrätt, bostadsrätt, egen villa/radhus). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fyra prioriterade mål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.

Hur pass man kan lita på människor i bostadsområdet?

Det finns tydliga samband mellan förtroendet till andra och hälsa. Frågan är en av de mest använda på detta område, och tillåter därför också jämförelser med tidigare studier och studier på andra håll i Sverige och världen. Tillit är en del av det som brukar kallas socialt kapital (se Förtroende för olika institutioner och valdeltagande).

 

Familj, ekonomi och samhälle

Om närstående som man hjälper?

Att hjälpa en närstående som har problem med hälsan, eller andra problem, kan i sin tur innebära en belastning för den egna hälsan (exempelvis genom att ens handlingsfrihet och möjlighet till egen inkomst minskar). Frågan kan spegla  konsekvenser av åtstramningar inom hälso- och sjukvården.

Om man själv behöver och får hjälp?

Denna fråga ställs enbart till äldre och indikerar hur stort hjälpbehovet är bland äldre, hur många som får detta behov uppfyllt, samt hur stor del av hjälpbehovet som omhändertas av samhället respektive familj, släkt och andra instanser som privat köpt hjälp och frivilligorganisationer.

Om socialt stöd, ensamhet, deltagande i aktiviteter?

Sociala relationer och socialt stöd är mycket viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert vid kriser och problem, inte minst hälsoproblem. I Stockholm lever en majoritet i ensamhushåll vilket gör sociala kontakter än viktigare. Även om sociala relationer inte kan ersättas av samhällets stöd kan brist på socialt stöd vara en indikation på hjälpbehov. Deltagande i sociala aktiviteter utgör en del av de frågor som mäter socialt kapital (se Förtroende för olika institutioner och valdeltagande).

Hur ofta man har kontakt eller träffar anhöriga och nära vänner?

Sociala relationer och socialt stöd är mycket viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert vid kriser och problem, inte minst hälsoproblem. I Stockholm lever en majoritet i ensamhushåll vilket gör sociala kontakter än viktigare. Dessa frågor ställs enbart till äldre. För äldre som kanske har nedsatt funktionsförmåga kan det vara en utmaning att upprätthålla de sociala kontakterna. Även om sociala relationer inte kan ersättas av samhällets stöd kan brist på socialt stöd vara en indikation på hjälpbehov.

Internetanvändning?

I dag är internet en naturlig del av det dagliga livet. Utan internetkunskap kan det vara svårt att orientera sig i samhället; leta reda på information, få kontakt med vården och andra myndigheter, sköta bankaffärer och handla mat (om man inte har tillgång till eller möjlighet att ta sig till en mataffär).

Förtroende för olika institutioner och valdeltagande?

Tillsammans med frågan om tillit för andra brukar dessa frågor användas för att beskriva socialt kapital, här definierat som tillit till samhällets institutioner, och deltagande i demokratin genom att rösta. Delaktighet och inflytande i samhället är ett nationellt folkhälsomål och ses som en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. Tidigare regionala studier visar att socialt kapital varierar markant mellan olika områden i Stockholms län och att det är starkt relaterat till de socioekonomiska förhållandena i området.

Svårigheter med utgifter, kostnader för tandvård, sjukvård, hemtjänst, läkemedel?

De socioekonomiska faktorerna är mycket viktiga för hälsan. Frågan om man har avstått från att gå till tandläkare m.m. är en indikator på hur den egna ekonomin påverkar det vårdsökande beteendet och därigenom jämlik tillgång till vård. Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fyra prioriterade mål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.

 

Arbete och sysselsättning 

Sysselsättning?

Arbetsmarknadsdeltagande har ett starkt samband med hälsa, både på så sätt att personer med hälsoproblem har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det kan leda till ohälsa att stå utanför arbetsmarknaden. Frågan kan användas för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (fast/tidsbegränsat anställda, företagare, arbetslösa etc.). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fyra prioriterade mål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor. Hälsofrämjande arbetsmiljöer och insatser som tillvaratar människors resurser är dessutom ett särskilt mål i landstingets folkhälsopolicy.

Yrke/arbetsuppgifter?

Frågan kan användas för analyser av skillnader i hälsa och arbetsmiljö för olika yrkesgrupper. Information som är viktig för att kunna bevaka och förebygga arbetsmiljöproblem. Frågan kan också användas för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (högre/mellantjänstemän, facklärda arbetare etc.). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fyra prioriterade mål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor. Hälsofrämjande arbetsmiljöer och insatser som tillvaratar människors resurser är dessutom ett särskilt mål i landstingets folkhälsopolicy. 

Utbildning?

Utbildning är en central resurs för individen och har ett starkt samband med olika hälsoutfall. För de flesta svarande finns uppgift om utbildning i register. För de som har en utländsk utbildning saknas dock ofta registeruppgifter, eller de registeruppgifter som finns är inte pålitliga. Frågan kan användas för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället. Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fyra prioriterade mål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor. 

 

Arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Hälsofrämjande arbetsmiljöer och insatser som tillvaratar människors resurser är ett  av fyra prioriterade mål i landstingets folkhälsopolicy. Hälsa i arbetslivet är också ett nationellt folkhälsomål.

Arbetstid?

Att arbeta över mycket kan vara kan innebära stress och ge hälsokonsekvenser på längre sikt. Att vara undersysselsatt (få arbetstimmar) är å andra sidan ett tecken på en ekonomiskt osäker position.

Sjukfrånvaro?

Kortvarig sjukfrånvaro är en indikation på dålig hälsa som inte täcks upp av registeruppgifter. Kort sjukfrånvaro kan predicera längre sjukfrånvaro eller tvärtom fungera som en buffert för framtida ohälsa.

Psykosocial arbetsmiljö?

De inkluderade frågorna mäter graden av kontroll över sina egna arbetsuppgifter, förekomst av höga eller motstridiga krav, socialt stöd på arbetsplatsen och förekomst av belöningar. Dessa frågor har länge använts inom arbetsmiljöforskning och har visat sig ha ett starkt samband till speciellt stress, hjärt-kärlsjukdom och psykiska besvär, liksom risk för sjukskrivning.

Arbetsförmåga (nutida och framtida)?

De tre frågorna om arbetsförmåga är en del av ett index (Work Ability Index) som mäter självskattad förmåga i förhållande till arbetets fysiska respektive mentala krav samt skattning av arbetsförmåga om två år. Frågorna har visat sig predicera sjukfrånvaro och förtidspension.

Arbete med vibrerande maskiner?

Exponering för arm-/handvibrationer, t ex genom arbete med vibrerande handhållna verktyg, är en riskfaktor för uppkomst av nerv- och kärlskador i händerna. Helkroppsvibrationer ger en högre risk för besvär från rörelseorganen, främst nacke och rygg. Forskning pekar mot att vibrationsexponering kan öka risken för uppkomst av hjärt-/kärlsjukdomar.

Exponering för vatten i arbetet?

Handeksem förekommer hos cirka 10 % av vuxna i arbetsför ålder, och våtarbete är av stor betydelse för utveckling av handeksem. Anställda i vårdyrken är mycket utsatta enligt tidigare enkäter.

Buller på arbetsplatsen?

Bullerskador på hörseln utgör en av de vanligaste anmälda arbetssjukdomarna. Forskning visar också att buller kan ge hörselskador på foster om modern exponerats samt att bullerexponering kan öka risken för uppkomst av hjärt-/kärlsjukdomar. Utöver ohälsa förorsakar buller också störningar i arbetet, t.ex. svårigheter att uppfatta samtal, varningssignaler etc.

Luftföroreningar på arbetsplatsen?

Luftföroreningar utgör en riskfaktor för uppkomst av irriterade ögon och luftvägar samt lungsjukdomar som astma, silikos och asbestinducerad cancer mm. Luftföroreningar (partiklar) kan även utgöra en riskfaktor för uppkomst av KOL och hjärt-/kärlsjukdomar.

 

Bakgrund

Ålder?

Vi frågar om ålder främst för att kontrollera att rätt person fyllt i enkäten. Denna uppgift finns annars i register.

Sexuell identitet?

Vissa grupper av homo-och bisexuella (främst unga bisexuella kvinnor) har i tidigare studier visat sig ha högre nivåer av ohälsa än andra grupper, de är mer utsatta för våld och har oftare självdestruktiva beteenden såsom självmordstankar och självmordsförsök. Enlig Stockholms läns landstings  Hbt-policy ska hbt-personer inkluderas och synliggöras i landstingets verksamhet och i kommunikationen och kontakten med befolkningen.

Könsidentitet?

I Sverige har antalet individer som söker specialistvård då de vill ändra sitt kön ökat markant, framförallt bland unga. Dock saknas kunskap om hur vanlig könsidentitetsproblematik är i befolkningen. Inkluderade frågor har valts då de i tidigare studier visat sig vara de viktigaste för att identifiera personer med könsdysfori. Tidigare studier visar att transpersoner har betydligt sämre hälsa än andra grupper, varför det är viktigt att dessas hälsosituation och behov synliggörs i folkhälsoenkäten. Enlig Stockholms läns landstings Hbt-policy ska hbt-personer inkluderas och synliggöras i landstingets verksamhet och i kommunikationen och kontakten med befolkningen.