5 Rapporter sprider kunskap vidare

CES analyserar och rapporterar kontinuerligt om sjukdomsbörda, hälsoläge och vårdbehov i Stockholms län. Vi utvärderar också folkhälsoinsatser i vården och andra delar av samhället. Ofta sammanställs kunskapen i rapporter.

Fler behöver screenas för högt blodtryck

Ett av våra största folkhälsoproblem

Högt blodtryck är ett av de största folkhälsoproblemen i Stockholms län och beräknas orsaka nästan 18 procent av alla dödsfall. Därför kartlägger CES hur primärvården hanterar den stora gruppen i befolkningen som riskerar eller har högt blodtryck. 

Boel Brynedal, projektledare på CES, både forskar och skriver rapporter på temat. 

– Högt blodtryck är ett folkhälsoproblem där primärvården har ett stort uppdrag, och där stora förbättringar i vården också gett stora folkhälsovinster. Men det finns fortfarande två stora problem. Det ena är att en stor andel av de som har högt blodtryck inte upptäckts av vården och därför inte erbjuds behandling. Det andra stora problemet är att många av dem med behandling inte når målblodtryck.   

Under 2024 tog CES fram en rapport om screeningarbetet på vårdcentraler i Region Stockholm. Rapporten visar att blodtrycket kontrolleras på cirka 30 procent av alla vuxna utan hypertonidiagnos som besöker en vårdcentral under ett år. Men fler i riskgrupp skulle behöva bli screenade. 

– Det sker ett omfattande screeningarbete på vårdcentraler i Region Stockholm och det är vanligare att få sitt blodtryck mätt om man tillhör en riskgrupp. Men det betyder inte att alla som tillhör en riskgrupp får sitt blodtryck kontrollerat. Efter fem år har nära 40 procent av dem som tillhör en riskgrupp inte blivit screenade, säger Boel Brynedal. 

Bland personer över 50 år beräknas tre av tio ha högt blodtryck (hypertoni) och risken fortsätter att öka med åldern. Den som har ohälsosamma levnadsvanor, är överviktig eller har någon annan kardiometabol sjukdom tillhör också riskgrupp. 

 

 

"Män borde screenas för hypertoni i högre utsträckning än vad som sker idag."

Boel Brynedal, handläggare vid ces enhet för hälsoläge och vårdbehov.

Högt blodtryck är en riskfaktor 

Högt blodtryck är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom. Tidig upptäckt genom screening är avgörande för att kunna starta behandling och förebygga sjukdom. 

Sannolikheten att bli screenad ökar med antalet besök på vårdcentralen. Screening sker också oftare bland äldre, personer födda utanför Norden och de med tidigare kardiometabola sjukdomar. Trots att män har en högre risk för hypertoni än kvinnor, screenas kvinnor i högre utsträckning. 

– Män borde screenas för hypertoni i högre utsträckning än vad som sker idag, säger Boel Brynedal. 

Med en åldrande befolkning och ökad förekomst av högt blodtryck, kommer behovet av resurser för att effektivt förebygga kardiometabola sjukdomar att öka. Tidig upptäckt och behandling av hypertoni är därför avgörande för att minska risken för allvarliga hälsoproblem och förbättra folkhälsan i Stockholms län. 

I en kommande rapport kommer CES undersöka omfattning och ojämlikheter i behandling av personer med högt blodtryck. 

– Vården kan se olika ut till exempel när det gäller hur stor andel som kommer på regelbundna återbesök eller vilken metod som används för blodtrycksmätning, för att nämna två exempel. Det är viktigt att känna till nuläget för att primärvården ska kunna fatta beslut om hur man vill arbeta framåt, säger Boel Brynedal. 

Under 2025 förväntas den nationella kunskapsstyrningen publicera ett vårdförlopp för hypertoni som sedan ska implementeras i landets regioner. 

 

Vård för barn och unga med psykisk ohälsa brister i jämlikhet 

Primärvården i Stockholm har sedan december 2021 ett utökat uppdrag att tillhandahålla vård till barn och unga mellan 6 och 17 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Yngre barn (0–5 år) erbjuds vård via Malinamottagningar sedan september 2022. CES fick uppdraget att följa upp och utvärdera strukturförändringen i två rapporter. 

Den första rapporten visar att 15 816 barn och unga hade kontakt med mottagningar som utför det utökade uppdraget inom primärvården och Malinamottagningar under 2023. Det motsvarar tre procent av alla barn i åldrarna 0–17 år i länet. 

 

"Våra observationer tyder på fortsatt ojämlik vårdanvändning och tillgång till vård för psykisk ohälsa och att det finns risk för icke tillgodosedda vårdbehov bland olika befolkningsgrupper i regionen."

Maria Lalouni, handläggare vid CES enhet för psykisk hälsa.

 

Geografisk och demografisk ojämlik fördelning av vård

Trots en god geografisk spridning bland mottagningar med det utökade uppdraget är andelen barn 6–17 år som får vård ojämlik mellan kommuner och stadsdelar. Ju högre utbildningsnivå och ju högre andel svenskfödda invånare en kommun eller stadsdel har, desto fler barn och unga får vård inom det utökade uppdraget. Även för Malinamottagningarna är det relativt stora skillnader i andel barn som får vård mellan olika kommuner och stadsdelar. 

– Våra observationer tyder på fortsatt ojämlik vårdanvändning och tillgång till vård för psykisk ohälsa och att det finns risk för icke tillgodosedda vårdbehov bland olika befolkningsgrupper i regionen, säger Maria Lalouni, handläggare på CES och en av rapportens författare. 

Stprlek och resurser

Små husläkarmottagningar med få listade barn och unga 6–17 år tillhandahåller vård till hälften så stor andel barn per 1000 listade, jämfört med medelstora och stora mottagningar.  

 – Vårdpersonalen framhåller samverkan som central för att kunna erbjuda adekvat vård, säger Maria Lalouni. 

Patientgrupp riskerar hamna mellan stolarna

Rapporten visar att individer med mild till måttlig psykisk ohälsa i kombination med neuropsykiatriska funktionshinder riskerar att hamna mellan stolarna, då det kan råda delade meningar om var de bäst får hjälp – inom det utökade uppdraget, BUP eller habiliteringen. 

Uppdraget att utvärdera strukturförändringen fortsätter under 2025 med fokus på  Malinamottagningarna. 

CES publicerade rapporter under 2024

Läs mer

Rapport om vård till barn och unga

CES utvärderar strukturförändringen av vård till barn och unga med psykisk ohälsa. 

CES rapport om hypertoni

Rapport 2025:1: Screening av hypertoni vid Region Stockholms vårdcentraler

Hög ned rapporter/broschyrer

Hitta rapporter och informationsmaterial

På Folkhälsoguiden hittar du CES alla rapporter och informationsmaterial. Avänd sökord och filter för att hitta det du behöver.