6 Vi ger stöd till kunskapsstyrningen

Att ta bort och sluta använda insatser som har lågt värde eller ingen nytta för patienten, så kallade lågvärdeinsatser, är en viktig del i att förbättra vården och göra den mer evidensbaserad och effektiv. Detta konstaterar CES i en rapport som under det gångna året uppmärksammades inom Region Stockholm.

Utmönstring av insatser med låg nytta är ett pågående arbete. Under 2024 publicerade CES en rapport som beskriver orsakerna till att lågvärdeinsatser används, hur förekomsten av dem kan mätas samt den kunskap som finns om utmönstring – det vill säga hur man får dem att sluta användas. Rapporten presenterar också resultat från primärvården i Region Stockholm. Lågvärdeinsatser är tester, undersökningar och behandlingar som enligt aktuell forskning visar låg eller ingen nytta för patienten, eller som potentiellt är skadliga.

Svårigheter att bedöma och följa upp insatser

CES rapport visar att mätning av lågvärdeinsatser är ett eftersatt område, vilket gör det svårt att både bedöma förekomsten och att följa upp användningen.

En av slutsatserna i rapporten är att utmönstring av lågvärdeinsatser inte sker automatiskt. Dessutom lämnas läkarna på vårdcentraler i stor utsträckning ensamma att hantera utmönstringen, eftersom frågan hittills inte fått tillräckligt stor uppmärksamhet. Därför behövs mer fokus på att minska användningen av lågvärdeinsatser från ett lednings- och beställarperspektiv.

– För att uppnå en evidensbaserad hälso- och sjukvård behöver utmönstring av lågvärdeinsatser uppmärksammas i samma grad som implementering av evidensbaserade insatser, säger Hanna Öfverström, handläggare vid CES och en av författarna till rapporten.

CES rapport betonar att frågan om lågvärdeinsatser inte bara är hälso- och sjukvårdspersonalens huvudbry; hela vårdsystemet påverkar förekomsten av dem. Därmed behövs också åtgärder på olika nivåer för att minska användningen.

Satsning på utmönstring inom primärvården

Sedan rapporten publicerades har utmönstring, även kallat deimplementering, av lågvärdeinsatser lyfts på olika håll inom Region Stockholm. Bland annat har Hanna Öfverström och CES verksamhetschef Henna Hasson pratat om utmönstring med sjukvårdsledningsgruppen inom Region Stockholm samt SLSO:s ledningsgrupp. Rapporten har även presenterats för primärvårdens verksamhetschefer.

Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har tillsatt en ansvarig för utmönstring och anställt en projektledare som ska samordna arbetet inom SLSO. Planen är att alla vårdgrenar inom SLSO sedan ska ha en person som ansvarar för frågan.

– CES enhet för implementering och utvärdering har fått uppdraget att under det kommande året ta fram ett stöd för utmönstring. Enheten är i kontakt med RPO primärvård för att tillsammans med dem undersöka hur CES kan stödja utmönstring inom primärvården, säger Hanna Öfverström.

Under 2024 har enheten för sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) gjort analyser av klimakterievården i Region Stockholm till RPO Kvinnosjukdomar och förlossning. Analyserna visar att vård för klimakteriebesvär ökar men de tyder också på att vården inte är likvärdig för kvinnor i länet. 

Majoriteten av alla kvinnor i övergångsåldern (75 procent) har klimakteriebesvär och behöver någon form av rådgivning eller medicinsk behandling. Klimakteriebesvär är kroppsliga och psykologiska besvär som kan leda till sömnsvårigheter depressiva känslor och nedsatt arbetsförmåga. 

Tidigare har kartläggningar från Socialstyrelsen visat på stora regionala skillnader i vården, bland annat gällande vårdnivå. Det är också känt att det ofta saknas rutiner i primärvården för att identifiera kvinnor med klimakteriebesvär. 

Uppdrag att undersöka vården

Därför fick CES i uppdrag av den regionala kunskapsstyrningen att undersöka läget i vården inom Region Stockholm. 

Under 2023 så varierade andelen kvinnor som fick en diagnos för klimakteriebesvär mellan 10 och 19 procent mellan olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län.  

– När vi tittade på utskrivna läkemedel var variationen ännu större – mellan 6 procent i Rinkeby Kista och 23 procent på Lidingö. De lägsta andelarna med diagnos eller läkemedel ses hos kvinnor som bor i områden med låg eller ingen tillgång till gynekologiska mottagningar, säger Kyriaki Kosidou, chef, enheten för SRHR. 

Men även primärvården har en viktig roll i att identifiera, remittera och behandla klimakteriebesvär. Kunskapsstyrningen har tagit fram det nya Regionala kunskapsstödet för klimakteriebesvär - rådgivning och behandling. 

Tar fram utbildning riktad till primärvården

Nu har CES fått i uppdrag att ta fram en utbildning riktad till primärvården i syfte att underlätta införandet av kunskapsstödet. 

– Vi är precis i startgroparna och ser fram emot att samskapa innehållet med medarbetare i primärvården. Det är viktigt att vi tar fram en utbildning som svarar mot deras behov, säger Mia Ahlberg, barnmorska och handläggare på enheten för SRHR. 

Föreläsning om flickors och kvinnors hälsa

I december 2024 höll CES också en öppen föreläsning på temat flickors och kvinnors hälsa genom livet. Där redovisade vi bland annat våra analyser av klimakterievården i Region Stockholm. Under seminariet föreläste även professor Angelica Lindén Hirschberg, Karolinska institutet, på temat. Du kan ta del av föreläsningen här: