3 Webbplatser stöttar hälsofrämjande arbete

CES driver flera webbplatser för yrkesverksamma som kan förbättra folkhälsan i länet. Två av dem finns till för skolan. Elevhälsoportalen ger stöd till hälsofrämjande arbete inom förskola och skola och SkolmatSverige hjälper kostchefer och måltidspersonal att utveckla skolmåltidens kvalitet ur ett helhetsperspektiv.

Skolinsats för stärkt kroppsuppfattning

Under senvintern 2024 lanserade Elevhälsoportalen ett material om ätstörningar. Materialet innehåller den senaste forskningen inom ätstörningsområdet och ett kunskapsstöd för skolor att införa en insats som kan stärka elevers självbild och kroppsuppfattning.  

Syftet med sammanställningen och insatsen är att stärka skolornas arbete med att främja elevers hälsa och välbefinnande.

 

"Genom att belysa hur skolan kan arbeta förebyggande mot ätstörningar vill Elevhälsoportalen stötta skolan i det hälsofrämjande arbetet och göra det möjligt att se tidiga varningstecken."

Nadja Grees, handläggare vid sektionen för hälsofrämjande levnadsvanor och projektledare för Elevhälsoportalen.

–  Genom att belysa hur skolan kan arbeta förebyggande mot ätstörningar vill Elevhälsoportalen stötta skolan i det hälsofrämjande arbetet och göra det möjligt att se tidiga varningstecken, säger Nadja Grees, projektledare för Elevhälsoportalen.

Ätstörningar, som exempelvis anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning, är komplexa sjukdomar med påtagliga konsekvenser och påverkar personens relation till bland annat mat, näring och kroppen.

Fakta om ätstörningar

Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser som yttrar sig på olika sätt. Gemensamt är att den drabbade har ett problematiskt förhållande till mat och näringsintag och ofta också till sin kropp eller vikt.

Till de mest omtalade ätstörningarna hör anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Men det finns även andra ätstörningar, exempelvis ARFID (Avoidant Restrictive Food Intake Disorder, det vill säga undvikande-restriktiv ätstörning, utan rädsla för viktuppgång), som kan orsaka stort lidande. 

 

Åtgärder för att främja hälsa och förebygga ätstörningar

Insatsen som hör till materialet handlar om att indirekt förebygga ätstörningar genom att skolpersonal tillsammans med eleverna diskuterar normer och attityder om kropp och utseende. Normer och attityder förmedlas ofta via medier, och mediamedvetenhet ingår i insatsen. Tanken är att stärka elevernas självbild och kroppsuppfattning, vilket kan minska risken att utveckla en ätstörning.

Insatsen inkluderar även andra viktiga aktiviteter som bland annat handlar om att utbilda skolpersonal om ätstörningar och tidiga varningssignaler, att främja hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa bland eleverna samt att ha en positiv och accepterande inställning till olikheter och motverka mobbning i skolan.

 

Om Elevhälsoportalen

Elevhälsoportalen är en webbplats och ett verktyg som kostnadsfritt stödjer skolor och förskolor att kartlägga och genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser i skol- och förskolemiljön. Den är till för alla skolor och förskolor som vill stärka sitt hälsofrämjande arbete. 

 

En frisk skolstart lär skolbarn och föräldrar om hälsa

En frisk skolstart är ett familjestödsprogram som främjar hälsosamma matvanor och rörelsevanor bland elever i lågstadiet. Under 2024 fick CES uppdraget att sprida och stödja en implementering av programmet i Stockholms läns skolor.

Under läsåret 2024/25 erbjuder Elevhälsoportalen programmet En frisk skolstart kostnadsfritt till ett begränsat antal skolor i Stockholms län. 25 kommunala skolor i Södertälje och Nynäshamn antog erbjudandet om att delta i programmet under läsåret.

Genomförs i förskoleklass eller årskurs 1

En frisk skolstart är ett strukturerat arbetssätt med material för elever, föräldrar, lärare och skolsköterskor. Programmet är utvecklat och utvärderat av forskare vid Karolinska Institutet. Det genomförs i förskoleklass eller årskurs 1 och fokuserar på att skapa förutsättningar för goda levnadsvanor.

De skolor som deltagit under höstterminen har fått implementeringsstöd från CES, skriftligt material och skolsköterskorna har fått utbildning i motiverande samtal, anpassat till programmet.

 

"Skolsköterskorna uppskattar de motiverande samtalen med föräldrarna eftersom det ger tillfälle att träffa föräldrarna och diskutera frågor om matvanor och fysisk aktivitet."

Alexandra Nordman, handläggare vid sektionen för hälsofrämjande levnadsvanor och projektledare för En frisk skolstart.

Lär sig om mat och fysisk aktivitet

Programmet innehåller olika delar som involverar barnen och föräldrarna. Barnen får under särskilda lektioner lära sig vilken mat som är bra för kroppen och om fysisk aktivitet. De får även en arbetsbok med uppgifter att ta med sig hem och lösa. Eftersom barnens relation till mat och fysisk aktivitet till stor del beror på föräldrarna får även föräldrar ta del av programmet. Detta sker främst via samtal med skolsköterskan. De får även en föräldraguide i form av en broschyr med råd och tips. Föräldraguiden finns översatt till tio språk.

– Vi har fått höra från de skolor som arbetat med programmet under hösten, att eleverna är engagerade och tycker att lektionerna och hemläxorna är roliga. Skolsköterskorna uppskattar de motiverande samtalen med föräldrarna eftersom det ger tillfälle att träffa föräldrarna och diskutera frågor om matvanor och fysisk aktivitet, säger Alexandra Nordman, projektledare vid CES sektion för hälsofrämjande levnadsvanor.

Under våren 2025 fortsätter insatsen i de berörda skolorna och till nästa läsår bjuds nya skolor in att delta.

– Efter sommaren kommer fler skolor runtom i länet att delta i programmet, det ser vi fram emot, säger Alexandra Nordman.

Enkäter hjälper skolor och förskolor att utvärdera sitt hälsofrämjande arbete

Under året har Elevhälsoportalen färdifgställt uppdateringen av sina självbedömningsenkäter. Självbedömningsenkäterna är ett av verktygen i Elevhälsoportalens arbetsmodell som hjälper förskolor och skolor att kartlägga och utvärdera sitt hälsofrämjande arbete. Det finns en enkät för varje hälsoområde.  

Det förbättringar av självbedömningsenkäterna som gjorts handlar om att skapa samstämmighet mellan dem och göra dem mer tillgängliga och användarvänliga. Dessutom kan de svarande efter besvarad enkät få tillgång till sammanfattningar med korta texter om forskningsläget gällande det aktuella hälsoområdet samt tips på insatser som förskolan eller skolan kan genomföra för att arbeta vidare med området. 

CES enhet för psykisk hälsa gjorde en stor omarbetning av enkäten för psykisk hälsa i förskolan. Man utgick från det EU-finansierade projektet CARE som har utvecklat ett antal kvalitetsindikatorer för förskolans verksamhet. Dessa indikatorer är framtagna genom intervjuer om vilka åtgärder som fungerat på förskolorna.  

– Kvalitetsindikatorerna har gett oss ett stort vetenskapligt underlag att utgå ifrån.  Vi har formulerat om dem för att passa Elevhälsoportalens format och mall, berättar Lene Lindberg, psykolog vid CES och expert för Elevhälsoportalens hälsoområde psykisk hälsa i förskolan.

 

43 000

sidvisningar hade Elevhälsoportalen under 2024 och närmare

6 000

av sidvisningarna var sidor om Elevhälsoportalens arbetsmodell.

15 000

unika besökare hade Elevhälsoportalen under 2024. 
Flest besök gick till materialet för skolan, där hälsoområde psykisk hälsa var mest välbesökt. 

Hälsoområde allergi var det mest besökta på Elevhälsoportalen för förskolan.

 

Stöd för hälsosamma och hållbara skolmåltider i Stockholm 

SkolmatSverige erbjuder skolor och kommuner digitalt stöd för hälsosamma och hållbara skolmåltider sedan 2012. Stockholms stad har valt att följa upp skolmåltidernas kvalitet årligen med obligatoriska uppföljningar för alla skolor sedan flera år tillbaka.  

Att inkludera skolmåltiderna och måltidsmiljöns alla hälsosamma och hållbara aspekter i det systematiska kvalitetsarbetet har betydelse för elevernas hälsa och klimatpåverkan på både kort och lång sikt. Skolmåltiden har en unik möjlighet att främja jämlika matvanor hos barn och unga och utjämna hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper, säger Josefin Lindroth projektledare för SkolmatSverige. 

 

"Skolmåltiden har en unik möjlighet att främja jämlika matvanor hos barn och unga och utjämna hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper."

Josefin Lindroth, handläggare vid sektionen för hälsofrämjande levnadsvanor och projektledare för SkolmatSverige. 

imageie8i.png

Resultatrapport ger vägledning

Alla Stockholms skolor får en automatisk resultatrapport efter besvarad enkät, med en egen värdering efter trafikljusfärger enligt aktuella riktlinjer. Utbildningsförvaltningen får det samlade resultatet presenterat genom sammanställda resultatrapporter som kan jämföras med tidigare år. Rapporterna skapar vägledning och underlag för dialog och samarbete och möjlighet att skapa handlingsplan för behov av åtgärder och förvaltning. 

Trollbodaskolan i Hässelby-Vällingby använder verktyget som stöd i sitt aktiva arbete med skolmaten och att främja bra matvanor. Grundskolan har ett eget tillagningskök som arbetar aktivt med att erbjuda alla elever bra matupplevelse och för att maten som serveras i skolrestaurangen alltid ska vara god, tilltalande och nyttig​. Trollbodaskolan arbetar även med miljömässig hållbarhet genom att utveckla utbudet, minska matsvinnet och höja andelen ekologiskt.​ 

– Skolmaten är viktig för att eleverna ska få en bra skoldag och skolresultat och deras framtida hälsa. I flera års tid har vi utvärderat och utvecklat skolmåltiderna med hjälp av SkolmatSverige som Livsmedelverket rekommenderar och alla skolor ska använda årligen, säger Ulla N Lindberg kökschef på Trollbodaskolan.  

Ulla N Lindberg kökschef på Trollbodaskolan. Foto: Liza Simonsson

CES webbplatser

 

Färgglada pennor på rad

Elevhälsoportalen

Webbverktyget som kostnadsfritt stödjer skolor och förskolor att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i skol- och förskolemiljön. 

Folk under kärsbärsträd

Folkhälsoguiden

Webbplatsen för dig som kan påverka folkhälsan i Stockholms län.

Folkhälsokollen bild

Folkhälskollen

Webbverktyget som ger dig en snabb och enkel överblick över hälsan i Stockholms kommuner och stadsdelar. 

Folkhälsorapport 2023

Folkhälsorapporten beskriver hälsoläget i Stockholms län, hur hälsan utvecklas över tid och fördelas mellan olika grupper samt vilka som är de främsta orsakerna till ohälsa.

SkolmatSverige

SkolmatSverige hjälper skolor att förbättra måltidens kvalitet.

Sluta.Röka-Linjens logotyp

Sluta-röka-linjen

Stöd och hjälp till den som vill sluta med tobak. 

Ring 020 - 84 00 00

Läs mer

Skolungdomar

Material om ätstörningar

Här presenteras material kring ätstörningar och tips på hur skolan kan arbeta för att förebygga och tidigt upptäcka ätstörningar.

Glada skolbarn

En frisk skolstart främjar hälsa i skolan

En frisk skolstart kan främja hälsosamma matvanor, rörelsevanor och minska förekomsten av obesitas bland elever i lågstadiet.

Självbedömningsenkäter på Elevhälsoportalen

Självbedömningsenkäterna är en del av Elevhälsoportalens arbetsmodell.