6 Nära samverkan med HSF vid kartläggning av psykisk ohälsa

Ett av CES grundläggande uppdrag är epidemiologisk bevakning och kartläggning. På enheten för psykisk hälsa har fem sådana kartläggningar presenterats som rapporter under 2022. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) använder rapporterna för att planera resursbehov.

Nära samarbete med beställarna

En kartläggning sker nästan alltid i nära samarbete med HSF och med företrädare för psykiatrin.

– Det börjar med att HSF har behov av mer kunskap inom något område. Då inleder vi med att diskutera vad som går att få fram. Vi kan visa vilka källor som finns, vilka frågor man kan få svar på och hur man kan göra analyserna. Sen har vi möten där vi visar primärdata, och det leder nästan alltid till följdfrågor. Vi diskuterar vad som är relevant, vad som behöver utvecklas, hur man ska förstå data, säger Anna Ohlis, överläkare och biträdande enhetschef på enheten för psykisk hälsa.

– Det är ett utmärkt arbetssätt som säkerställer att vi svarar på det som HSF behöver veta, även om frågorna är svåra att formulera från början. Det som kan vara problematiskt är att avgränsa arbetet. När något är intressant är det lätt hänt att alla vill gräva vidare och vidare, så det kan ta tid att bli klar, säger Anna Ohlis.

 

Anna-Ohlis beskuren.jpg

 

”Det är ett utmärkt arbetssätt som säkerställer att vi svarar på det som HSF behöver veta.”

Anna Ohlis, överläkare och biträdande enhetschef på enheten för psykisk hälsa.

Rapporter publiceras på Folkhälsoguiden

När beställarna har fått svar på sina frågor sammanställs data i en rapport. Om CES bedömer att den har allmänintresse publiceras den som en rapport på Folkhälsoguiden ihop med nyhetstext och pressmeddelande.

CES medarbetare får ofta i uppdrag att presentera data från rapporterna för brukarråd eller olika verksamheter i regionen, inte minst den egna organisationen SLSO.

 

200 gånger

har rapporten om adhd hos barn och unga laddats ner under 2022

1 288 gånger

har CES rapporter från 2022 laddats ner 

Psykisk hälsa 2022.5 Autismspektrumtillstånd och adhd bland barn och ungdomar i Stockholms län.png

Epidemiologiska kartläggningar av psykisk hälsa under 2022

  • 2022:5 Autismspektrumtillstånd och adhd bland barn och ungdomar i Stockholms län
  • 2022.11 Epidemiologisk kartläggning av ätstörningar
  • 2022.13 Psykisk ohälsa i Stockholms län - nuläge och förslag på åtgärder
  • 2022.16 Vård för psykisk ohälsa under coronapandemin, från pandemins utbrott till slutet av 2021
  • Intern: Autismspektrumtillstånd och adhd bland vuxna i Stockholms län

Nya metoder utvecklas

Ibland leder arbetet till att CES ser behov av nya metoder eller nya datakällor för att en frågeställning ska kunna besvaras bättre i framtiden. Ett exempel är kartläggningar av självskattad psykisk hälsa för barn och unga.

– För barn under 15 år saknas det undersökningar av självskattad eller föräldraskattad psykisk hälsa på regional nivå. För ungdomar samlar kommunerna in sådan data via Stockholmsenkäten. Men Stockholmsenkäten saknar frågor om oro och ångest, vilka är de vanligaste problemen när det gäller psykisk ohälsa, säger Johan Åhlén, chef för enheten för psykisk hälsa.

 

Johan_Åhlen_beskuren.jpg

 

”För barn under 15 år saknas det undersökningar av självskattad eller föräldraskattad psykisk hälsa på regional nivå.”

Johan Åhlén, chef för enheten för psykisk hälsa.

Läs mer

Allt fler barn och unga får diagnoserna adhd eller autism

Allt fler barn och ungdomar i Stockholms län får diagnoserna adhd eller autism. 

En broccolikvist på en tallrik

Allt fler stockholmare får en ätstörningsdiagnos

Dubbelt så många unga män och kvinnor fick en ätstörningsdiagnos under 2021 som under 2011, och ökningen har varit brant de senaste två åren. 

Stockholmarnas psykiska ohälsa kartlagd

En stor del av befolkningen i Stockholms län har fått vård för psykisk ohälsa under 2021, ungefär var fjärde kvinna och var sjunde man. Men skillnaderna mellan könen är mindre när det gäller självskattade psykiska besvär än vårdsökande.

Varken mer eller mindre vård för psykisk ohälsa under pandemin

Pandemin har varken ökat eller minskat andelen vårdkontakter för psykisk ohälsa inom Region Stockholm. För primärvården finns en stigande kurva sedan tidigare, och den har inte brutits. Dock kan personer över 70 år hamna på efterkälken när allt fler besök blir digitala.