Coronapandemins potentiella effekter på folkhälsan

I serien ingår rapporter om coronapandemins potentiella effekter på psykisk hälsa, rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet, matvanor, socioekonomiska skillnader, narkotikabruk och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Rapporterna publiceras löpande. 

Coronapandemin och psykisk hälsa

Vårdpersonal och personer som intensivvårdas för coronaviruset covid-19 löper stor risk för nedsatt psykisk hälsa. En stor andel väntas få posttraumatiskt stressyndrom. Det är även sannolikt att våld mot barn, depression och oro i befolkningen ökar till följd av den ekonomiska krisen i pandemins spår.

Läs rapporten Coronapandemin och psykisk hälsa (pdf, 177 kb)

Coronapandemin och rökning

Tidigare samhällskriser har till viss del påverkat förekomst av rökning, framför allt i socioekonomiskt utsatta grupper. Rökning tycks inte bli ett akut problem för folkhälsan till följd av coronapandemin. Men det är viktigt att evidensbaserat stöd för avvänjning fortsatt finns lättillgängligt, att stort fokus läggs på återfallsprevention och att utvecklingen följs särskilt noga hos särskilt utsatta grupper.

Läs rapporten Coronapandemin och rökning (pdf, 176 kb)

Coronapandemin och alkoholvanor

Alkoholkonsumtion kan såväl öka risken för smitta och för att en covid-19-infektion får ett mer allvarligt förlopp. Den sociala isoleringen som coronapandemin för med sig, med effekter som nedstämdhet, stress och oro, riskerar att öka alkoholkonsumtion och riskdrickande, framför allt bland dem som drabbas av ekonomisk nedgång och arbetslöshet. I samhället i stort tenderar däremot en ekonomisk nedgång att minska den totala alkoholkonsumtionen, troligtvis på grund av minskade inkomster.

Läs rapporten Coronapandemin och alkoholvanor (pdf, 182 kb)

Coronapandemin och fysisk aktivitet

De åtgärder som införts på samhällsnivå för att minska smittspridning av covid-19, kan leda till en minskning i fysisk aktivitet. Det i sin tur kan ha negativa hälsoeffekter – fram för allt på kort sikt och för äldre personer som drabbas hårdare. Att uppmana allmänheten till daglig fysisk aktivitet är därmed viktigt.

Läs rapporten Coronapandemin och fysisk aktivitet (pdf, 169 kb)

Coronapandemin och matvanor

På kort sikt ökar risken för felaktig information om kosttillskott i marknadsföringssyfte som ett skydd mot virus. Ungdomars matvanor kan påverkas negativt av gymnasieskolans stängning. På lång sikt riskerar socioekonomiska skillnader i matvanor att förstärkas på grund av fallande hushållsinkomster i pandemins och den ekonomiska krisens spår.

Läs rapporten Coronapandemin och matvanor (pdf, 151 kb)

Coronapandemin och narkotikabruk

När gränserna stänger och färre personer rör sig i samhället minskar tillgången till narkotika. Samtidigt riskerar den narkotikarelaterade dödligheten att öka på sikt om resurserna till hälso- och sjukvård och socialtjänst minskar till följd av den ekonomiska krisen till följd av coronapandemin.

Läs rapporten Coronapandemin och narkotikabruk (pdf, 145 kb)

Corondapandemin och socioekenomiska skillnader

Vid samhällskriser drabbas socioekonomiskt utsatta grupper i högre utsträckning än övriga befolkningen, och den ojämlikhet i hälsa som redan finns tenderar att öka både kort- och långsiktigt.

Läs rapporten Coronapandemin och socioekonomiska skillnader (pdf, 214 kb)

Coronapandemin och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

På kort sikt kan risken för våld i nära relationer och för obehandlade sexuellt överförbara infektioner öka. Preventiva insatser inom SRHR-området minskar, vilket på lång sikt kan få negativa hälsokonsekvenser såsom risk för sen upptäckt av sjukdom. Hbtqi-personer och personer med erfarenhet av sex mot ersättning riskerar en ökad utsatthet och ojämlikheten mellan olika målgrupper inom SRHR kan växa.

Läs rapporten Coronapandemin och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (pdf, 216 kb)