3 Inför Folkhälsorapport 2023

Folkhälsorapporten lanseras i mars 2023 men arbetet har pågått sedan 2021 då folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm bearbetades och skickades ut under hösten.

I augusti 2022 bjöds de 34 författarna, som kommer från CES, andra FoUU-centrum i regionen eller KI, in till en kick off. Då hade arbetet med att göra urval, analysera data, arbeta med rapportstrukturen och engagera författare pågått under större delen av våren. Huvudredaktör för rapporten är Vicky Bartelink, handläggare och biträdande enhetschef för enheten för hälsoläge och vårdbehov.

– Rapporten ska fungera som underlag för prioriteringar av folkhälsoarbete och vård i regionen. Vi vill också att den ska vara en kunskapsbas för alla som arbetar med något som tangerar folkhälsoarbete i länet, vilket ju gäller de allra flesta av regionens verksamheter och även kommuner, säger Vicky Bartelink.

Folkhälsorapporten går igenom de riskfaktorer och sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län, hur de utvecklas över tid och hur de är fördelade mellan grupper. Det grundläggande urvalet av riskfaktorer och sjukdomar baseras på en global sammanställning av sjukdomsbördan, projektet Global Burden of Disease (GBD). Rapporten beskriver sedan sjukdomar och riskfaktorer med flera källor som underlag för att visa på förekomst och utveckling.

– För att visa hur många som har problem med till exempel ryggsmärta i Stockholms län behövs flera datakällor. Vi vill dessutom visa hur utvecklingen ser ut över tid och hur olika tillstånd fördelar sig över olika grupper i Stockholms län. Då är de viktigaste datakällorna folkhälsoenkäten och VAL-databaserna, säger Vicky Bartelink.

Orsaker, konsekvenser och evidensbaserade insatser hämtas från den vetenskapliga litteraturen.

Den centrala datakällan för Folkhälsorapporten är CES folkhälsoenkät Hälsa Stockholm. År 2021 hade CES fokus på att bearbeta, skicka ut och marknadsföra enkäten. År 2022 låg fokus på analys. Efter bearbetningen och marknadsföringen av enkäten ökade svarsfrekvensen generellt även i de grupper som ofta är svåra att nå. För att svaren ska bli representativa för hela länets befolkning behöver de viktas och bearbetas.

– Folkhälsoenkäten har alltid varit basen i folkhälsorapporten. Den svarar på hur invånarna själva upplever sin hälsa och sin livssituation. Det kompletteras med data från olika register och databaser, både nationella och regionala. På senare år har vi börjat lägga till ytterligare datakällor för att få en djupare och bättre bild. Förra rapporten tog vi med data från studien SDPP. I år har vi med data från studien SCAPIS och regionens journalsystem Take Care, säger Boel Brynedal, projektledare på enheten för hälsoläge och vårdbehov.

VAL-databaserna samkörs med demografiska data från Statistiska centralbyrån för att möjliggöra jämförelser av diagnoser och vårdkonsumtion utifrån till exempel utbildning eller inkomst. Beroende på frågeställning begär CES in och kompletterar med data från till exempel Försäkringskassan.

– Det finns mycket data, men det är ett stort jobb att samla ihop den och göra den jämförbar. Folkhälsorapporten är ett sätt att tillgängliggöra data.

Inför folkhälsorapporten gjordes ett uttag ur Region Stockholms journalsystem Take Care, utifrån specifika söktermer. Uttaget innefattar runt 770 000 personer med sammanlagt 10,2 miljoner besök.

– Uttaget av Take Care-data var ett test. Nu vet vi att det går och kommer att göra mer omfattande uttag och analyser i kommande projekt, säger Boel Brynedal.

Utöver ett dataunderlag fick författarna instruktioner och en tydlig mall för sitt avsnitt. Arbetet med att sammanfoga texterna till en sammanhållen rapport är ändå omfattande.

Utöver ett dataunderlag fick författarna instruktioner och en tydlig mall för sitt avsnitt. Arbetet med att sammanfoga texterna till en sammanhållen rapport är ändå omfattande.

– I början av oktober lämnade författarna sina första utkast som de fick kommentarer på, och därefter ytterligare en månad att justera. December och januari blev intensiva månader för mig som redaktör och för kommunikationsenheten som språkgranskade texterna. Det blev många vändor fram och tillbaka. Resultatet är en sammanhållen rapport där de olika tillstånden är balanserade mot varandra, lättillgängliga och jämförbara. Arbetet med rapporten är verkligen ett lagarbete, säger Vicky Bartelink.

Folkhälsorapporten lanseras stort, i regionens egna kanaler, press och med seminarium och panelsamtal experter och politiker.

– Vi vill att så många som möjligt ska känna till Folkhälsorapport 2023 och ta del av diskussionerna kring den. Samtidigt vill vi att den ska vara ständigt aktuell fram till nästa folkhälsorapport, därför finns den i både digital och tryckt version, säger Charlotta Kjellberg, kommunikationschef på CES.