Visad effekt för insatser som främjar föräldrars lyhördhet och trygg anknytning hos barn

Att främja föräldrars lyhördhet och barns anknytning anses viktigt för barns utveckling och psykiska hälsa. I ett nytt faktablad från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ges en översikt av metaanalyser som dels utvärderar interventioner med syfte att främja föräldrars lyhördhet, dels studerar effekten för en trygg anknytning hos barn. Översikten identifierar relativt små men statistiskt säkerställda effekter av insatserna.

En metaanalys utvärderar resultaten från flera studier som undersökt en viss fråga. Syftet är att summera forskningen och kunskapsläget, och ofta är metaanalysen mer pålitlig än en enskild studie eftersom den är en sammanvägning av flera stycken.

Tidiga insatser ger effekt  

I den systematiska översikten från CES ingår tio metaanalyser som studerat och utvärderat tidiga insatser med syfte att främja föräldrars lyhördhet i 95 studier och effekten för en trygg anknytning hos barn i 38 studier. Sammantaget visar översikten att det finns små men statistiskt säkerställda effekter av tidiga insatser. Däremot varierade effekten mellan olika studier, både vad gäller insatser för föräldrars lyhördhet och barns anknytningsmönster. En del metaanalyser gav stöd för kortare insatser, andra för längre. Vissa metaanalyser såg att insatser där fokus enbart låg på föräldrars lyhördhet gav bättre resultat medan andra studier inte hittade någon sådan skillnad.

Resultatens relevans   

Tidiga interventioner för att främja föräldrars lyhördhet och barns anknytning har således effekt, men det kan inte enkelt fastställas vilka av de studerade metoderna som har störst värde. Viktigt att påpeka är att insatserna i metaanalyserna främst riktades till familjer exponerade för riskfaktorer, såsom depression hos en förälder, låg socioekonomisk status eller utredning för att barnet far illa, vilket kan innebära en högre risk för problem med lyhördhet hos föräldern. Och dessutom har insatserna till största delen utförts av specialister. Detta innebär att resultaten är överförbara i fall med liknande förutsättningar. För att avgöra om interventionerna har effekt i en mer generell population eller när de utförs av andra yrkesgrupper, behöver de i stället utvärderas under sådana omständigheter.

– Vår översikt tydliggör hur stor effekt insatserna kan förväntas ha i praktiken och ger stöd för att interventionerna ska ges till riskgrupper, och av specialister inom till exempel barnhälsovården med expertkunskap kring lyhördhet och anknytning, poängterar Lene Lindberg, legitimerad psykolog vid enheten för psykisk hälsa på CES. 

Publicerad 2018-10-09